Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Måns Stenbock vid Gadebusch. Krigshistorisk skildring af Julius Mankell. Med karta öfver slaget vid Gadebusch (stentryck), porträtter af Stenbock och Dücker, samt 2:ne bataljscener, tecknade af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plan. Sultanen Achmed III, herskaren öfver det ännu
mägtiga Turkiet, var Carl XII:s vän och beundrare samt
hade längesedan insett, att han af sin storvesir blifvit
förd bakom ljuset och att czaren ingalunda var
benägen att uppfylla de i freden vid Husch påtvungna
vil-koren. En ny krigsförklaring mot Ryssland var således
ingalunda osannolik, och följderna visade att Carl XII i
afseende derå icke räknat orätt. Ty såsom bekant
förklarade Turkiet Ryssland krig både i november 1712 och
april 1713, fastän utförandet af hvarjehanda skäl uteblef.
Hvad beträffar ställningen i Sverige var densamma
då på långt när ej så dålig, som den sedermera blef.
Visserligen hade svenskarne året efter slaget vid Pultava
förlorat Östersjöprovinserna och sydöstra Finland samt
de sista fasta punkterna i Polen: Thom och Elbingen.
Men samma år tillbakavisades danskames infall i Skåne
genom fältslaget vid Helsingborg, och genom sjöslaget i
Kiögebugt betecknades svenska flottans öfvervigt i
Östersjön. Ar 1711 omintetgjordes ett infall från Norge i
Bohuslän, och de försck, som af de förenade danska och
sachsiska härame på hösten gjordes att eröfra Stralsund
och Wismar, misslyckades aldeles i följd af årstidens
hinderliga inflytande och undsättnings öfverförande på den
fortfarande öfverlägsna flottan. Ar 1712 kan man antaga,
att svenskarne genom stora ansträngningar åter fått på
benen minst 65,000 man landtrupper, hvaraf 40,000 stodo
i Sverige, 10,000 i Finland och 15,000 i Tyskland, de
sistnämnda mest såsom besättningar i de då starka
fast-ningame Stettin, Stralsund, Wismar och Stade — allt
förutom 10,000 man sjöfolk på flottan.
Till planen om konungens återresa från Turkiet
hörde, att interimsregeringen i Sverige derifrån skulle
till Pommern utsända så stor styrka, som landet för sitt
försvar kunde undvara, dels för att undsätta de fortfarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
