Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En anspråkslös eftermiddagsbjudning för fyrtio år sedan. Skizz af Lea. Med illustration af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt hvad han kom öfver. Det var riktigt muntert,
synnerligast sedan värdinnan föreslagit sin bror att förvandla andra
kaffekoppen i en ‘gök‘ och godhetsfullt gifvit exemplet.
Kopparslagaren och danskan kysstes af hjertans lust
— åtminstone å hennes sida, och hon yttrade oförstäldt
att ‘det vilde blive meget morsomt, da hun en gang
blev hans Kone*.
“Hvad för slag? Hvad är det för ett gement gyckel?“ ,
inföll allvarsamt fru Morman. “Hans hederliga hustru
ska’ ni bli, efter nu rasande skall vara.“
“Det är detsamma — alldeles detsamma, kära du,“
upplyste brodern sin förvånade syster.
“Är det detsamma ?“ skrek denna och rätade sig till
en fruktansvärd längd.
“I Danmark, ja.“
“Nå Gud förlåte ett sådant land!“ dundrade fru
Morman och slog sin knutna hand i den perlfargadc
bord-skifyan, så kopparne klingade. “Der måtte hin och ingen
hederlig menniska bo!“
Efter mycket besvär lyckades det att bibringa fru
Morman så pass insigt i danska språket, att hon märkte
det hon misstagit sig, och genast var allting godt igen.
‘Kaffeservisen- togs bort och tvenne höga tennstakar med
talgljus placerades på bordet och påtändes, hvarefter en
flottig kortlek och en kritbit letades fram ur bordslådan.
Och nu spelades en gammal ärlig ‘tolfva*, hvarvid
oföränderligt lagades så, att alla ess och kungar spelades ut
först. Inga intriger, inga usla beräkningar. Någonting
öppnare kunde icke tänkas. Man till och med frågade
hvarandra hvad man hade i den och den fårgen och
svaret utföll alltid ärligt. Den ende, som litet
opponerade sig emot damernas öppenhjertighet, var
kopparslagaren, men han nedtystades snart. Mitt öra träffades
oupphörligt af de för mig ovana uttrycken:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
