Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tre nordiske målare (Hugo Salmson, Wilh. Wallander, Carl Hansen) af C. Eichhorn. Med afbildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utmärker honom; ty just dessa egenskaper hos konstnären
stadga sig vanligen under de tidigare ungdomsåren..
Först 1851 styrde han kosan till Diisseldorf, som vid
den tiden genom dragningskraften af Tidemands snille
blef medelpunkten för våra konstnärers vallfärder; sedan
gjorde han studier i Westfalen, vistades någon tid i Paris
och Italien samt återvände 1856 till Diisseldorf.
Åtminstone ett minne från hans uppehåll i Rom har stadigt
inpräglat sig i vår hågkomst; det är hans ypperliga
genre: jesuiter köpslagande med en judisk
antiqvitets-handlare om en Kristusbild. Aret derpå (1857) blef han
agréé, och två år senare ledamot af konstakademien,
hvilken han sedan 1867 tillhör såsom professor i teckning.
Hans mångsidiga och alsterrika verksamhet har
med-hnnnit bokillustrationer (vi erinra om sådana till Blanches
dödsdansen och en del af Andersens sagor), kompositioner
för planschverket Svenska folket samt en betydlig mängd
genrer och taflor i olja och aqvarell. Sin största
för-tjenst har han inlagt som skildrare af svenska folklifvet,
sedt från dess gladare och mer idylliska sidor. Hans
många taflor och smärre kompositioner från Vingåker,
Delsbo m. fl. gamla bygder andas alla en uppriktig
lifs-glädje, ett fint sinne för folkets egendomligheter och
utmärka sig genom rik och behaglig sammansättning,
liflighet i karakteristiken, en kraftfull teckning och en
trygg, naturlig farggifning. Kolorist i egentlig mening
är Wallander icke, det händer väl till och med i hans
äldre taflor att färgen förefaller något tung och hård;
men han har likväl äfven utfört många målningar af
en klar och tilltalande fägring i fargen, i synnerhet på
senare tiden. När vi tala om Wallanders genrer, få vi ej
glömma hans ej fa Bellmansscener, i hvilka han uppträdt
som en af den store skaldens bäste illustratörer och som
nästan den ende svenske målare, hvilken på duken sökt fasta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
