Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - 13. Carl Wilhelm Bauck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lika litet som ondt, om det icke brinner, upp. Och det
brinner lagom, då man ger pianolektioner.
Bauck insände under märket —u— till Aftonbladet
några musikkritiker. De väckte uppmärksamhet så genom
omdömets korrekthet, som stilens behag. Hierta var
aldrig sen att vid sitt blad fasta förmågor, der de kommo
till synes. Och han gaf 1842 fast anställning åt Bauck, som
i många år refererade nitiskt och godt i ‘den erkändt första*
tidningen» De fortjenster, Bauck härvid inlade om
musiken i vårt land, skaffade honom det erkännandet att bli
kallad till medleifc af Musikaliska Akademien 1846. 1853
—57 var han redaktör för ‘Ny Tidning för Musik* och
utnämndes sist nämnda år till lärare och sedermera till
professor i musikens historia och estetik. Såsom sådan
höll han af allmänheten med stort intresse omfattade
föreläsningar i musikens historia, illustrerade med praktiska
utöfningar af lärare och elever vid akademien, af
hufvud-stadens och främmande konstnärer. Bauck flyttade 1859
sin kritiska verksamhet till Nya Dagligt Allehanda,
hvar-ifrån han 1871 öfvergick till Dagens Nyheter, öfverallt
väckande stor uppmärksamhet för kritiker, hvilka voro
små godbitar, men stundom grumlades af ensidighet.
I Musikaliska Akademiens handlingar finnas flera
anmärkningsvärda uppsatser af hans hand; hvarjemte han
utgifvit *Musikens historia*, handbok; *Musik och teater*,
en samling af hans musikuppsatser, af hvilka en och annan
går igen ibland inom pressen; ‘Allmän musiklära* samt
‘Musikaliskt reallexikon*.
Bauck var äfven flitig som tonsättare, och åtskilligt
af hvad han som sådan skapat har ej tidsmomentet dagens
efemera natur. Det har ej heller minnet af den för
tonernas konst så brinnande mannen, som sjelf slocknade
den 8 oktober.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
