- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1878 /
252

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - 14. Pehr Wieselgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eller fru Lenngrens verser, hans qvicka anekdoter på
hvilka W. ifrigt samlade i sitt allt gömmande minne.

Med Nicander knöt Wieselgren nära vänskap,
likasom med flere andra af den tidens skalder och litteratörer ;
och i Upsala, dit han stundom for för att forska i
universitetets handskriftsamlingar, var han flitig gäst hos
sin käre landsman Samuel Ödmann, från hvars läppar
han insöp en åt studier och sjelf betraktelser egnad lefnads
visdomsord.

Dessa umgängen och sysselsättningar voro af stort
inflytande på Wieselgrens litterära personlighet, men äfven
på hans framtid. Efter att först hafva utgifvit
‘Minnessånger från Värend‘, kallades Wieselgren till docent i
litteraturhistoria i Lund och befordrades ännu samma år
nästan genom ett maktspråk af sin gynnare och vän v.
Engeström, universitetets kansler, innan denne skulle
tillträda sista farden till Polen, till adjunkt i estetik, för
hvilken befordran han tillegnade den gamle msecenaten
sin kort derefter utkommande samling ‘Starkodds sånger4.

Wieselgren, som kom att förestå estetiska professuren,
verkade här med lif och värme : det var nu en gång
hans skaplynne. ‘‘Sjelf hänförd af de läror jag
förkunnade/4 utbrister han, “lyckades jag törhända stundom
hänföra ungdomen, som fylde auditorierna, och ofta
skakade en yngling min hand med ett varmt uttryck, huru
jag öppnat för hans själ nya rymder och gjort honom
bekant med högre fröjder. Men till kanslirådet
Tann-ström skrefs, att jag hade inga studenter till åhörare,
utan lockade bönder, som sålt matvaror på torget, att
gå in, för att ej ha tomt rum, då jag höll bön med dem.“

Dessa föreläsningar voro första grunden till det stora
verk om ‘Sveriges sköna litteratur4, som Wieselgren
skulle senare utgifva. Men blotta antydningen om hvad
bakdanteriet förtäljde om honom visar, att hans religiöst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:18:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1878/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free