Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - 14. Pehr Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rörelse. Så var Wieselgren af de högmögende i Lunds
stift ej alltid med blida ögon sedd, och det förtäljes,
hurusom Faxe, då biskop der, gerna önskade att bli af med
det småländska brushufvudet, som ej kunde tormås att
låta allt gå sin lugna och jemna lunk, utan ideligen
besvärade med sina eldiga rop till prester och hjordar om
reform i lära och lefverne, sann kristen tro och kristen
gerning, Jesu efterföljelse i tankar och lif.
Då en gång Wieselgren sökte transport från
Vester-stad till ett pastorat i Småland, önskade Faxe honom så
lifligt lycka dertill, att han i ett större sallskap
förklarade, det han ville ‘ge en riksdaler till de fattige4, om
Wieselgrens ansökan vunne framgång. Men Heurlin,
som var föredragande hos konungen då pastoratet skulle
bortgifvas, lär ansett sin vän och frände Wieselgren lika
litet oumbärlig i Vexjö stift, hvarlor en viss Wwkelgren
blef i Wieselgrens ställe utsedd, i det majestätet
förvillades af namnlikheten. Wieselgren besökte sedan Faxe
och tackade honom för hans välmening, låtande honom
förstå, att han visste hvad biskopen velat gifva för att
bli honom qvitt.
I Helsingborg mötte Wieselgren i sina
nykterhets-sträfvanden starka motståndare, bland hvilkas leder äfven
stod den snillrike, qvicke Sturzenbecker, som i sin tidning
‘Öresundsposten‘ förde ett det ihärdigaste krig mot den
ädle svärmaren. De snillets guldkorn, som här med hån
och gyckel utkastades, hade förtjent att bättre användas.
Wieselgren annars så snabb i att taga till pennan,
teg mot dessa angrepp, likasom mot v. Brauns qvicka
sarkasmer, som en mur, visande härvid en saktmodighet,
som på sin tid väckte mycken undran. Den afväpnade
också till sist alldeles S., hvilken rycktes med af den
skandinaviska frågan, under det Wieselgren fortfarande
förde sin fejd mot ‘det inre Ryssland*. Men presterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
