- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1881 /
34

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - “Onkel Adam“. Hans lif och diktning af Karl Warburg. Med stålsticksporträtt af C. A. Wetterbergh (Onkel Adam) vid 76 års ålder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfver stacken, sedan den är färdig, och ingen kan hindra
folk att tro stacken vara ditsatt för stångens skull,
fastän meningen egentligen varit tvärt om. # Så är det, då
man sätter en idé i midten och bygger en berättelse
deromkring.“

Detta må vara sann t. Den estetiska synpunkten är
visst icke undanskjuten i romanerna. Men lika visst är
också att Wetterbergh ofta valde novell- eller
romanformen för att — såsom han skrifver i ett bref från
1850-talet — “med bilder, romantiska situationer m. m. kläda
ut en sanning som naken skulle sparkas ur den societet,
der han som bäst behöfves. Hur skulle väl den
sanningen t. ex. komma in i ett fåfängt, förderfvadt flickhjerta,
att hon genom sin förbildning gör sig till lekboll för de
uslaste beräkningar om den kom ren, klar, rätt ut sagdt?
Den skulle blott stöta och förhärda." Men Wetterbergh
hade af sitt läkarekall lärt, att man fick ge barn, små
som stora, medicinen in i sylt — och det gjorde han
i sina romaner, hvilka också begärligt — slukades.

Afsigtsdikten, tendensromanen, har numera icke ett
sådant argt estetiskt rykte om sig som för något
årtionde sedan. Har man icke hört en framstående
nordisk estetiker af den nya skolan, tvärtom ställa upp den
fordran, att litteraturen för att lefva skall "sätta något
under debatt" och hvad ville detta säga annat än att
den bör ega en tendens? Och inom hvilket
litteraturslag skulle tendensen ega ett starkare berättigande än
inom romanen? För vår del tro vi, att en god
sam-fundsroman icke kan skrifvas utan en bestämd tendens.
Sambandet mellan poesien och lifvets öfriga ideala makter
är för starkt att kunna slitas genom någon fackindelning*,
och säkert torde vara, att på intet område visar sig detta
samband starkare än då det gäller att i prosaform men
poetiskt gifva en bild af det samtida samfundslifvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1881/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free