- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1881 /
39

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - “Onkel Adam“. Hans lif och diktning af Karl Warburg. Med stålsticksporträtt af C. A. Wetterbergh (Onkel Adam) vid 76 års ålder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och djupa lager, just derföre, att han kunde sätta såsora
devis på sitt skriftställareskap Talis Qualis ord:

<«Med folkets last är jag förtrogen

Och folkets ve jag delar helst».

Han blef alltså en folkskribent i ordets bästa mening
och han gjorde sig en ära att vara det. Betecknande
för hans egen uppfattning torde följande utdrag ur ett
enskildt bref från 1850-talet vara, i h vilket Wetterbergh
på tal om “hjertemenniskor“ och “snillemenniskor** bland
författare (Schiller—Goethe) yttrar:

Alla de, som ha mera hjerta, än snille, bilda för att sjelf ha glädje
deraf och glädja andra, icke för att sjelf fä ära deraf och tvinga
andra till beundran. — — — Snillenas produktioner äro praktpjeser,
likna konstrikt utarbetade pokaler — vi andra svarfva simpla
trä-skålar; men ur de konstrikt arbetade pokalerna dricka få, den fattige
har ur dem ej fått en enda dryck — nej han drack ur en träskål,
som längesedan är försvunnen och ersatt med en ny. Skall framtiden
då dricka nr dess pokaler, som skimra af guld och ädla stenar?
Det är ej troligt. Framtiden läskar sig, som nutiden, ur simpla
träskålar och lerkrus, men de dyrbara arbetena af Benvenuto Cellini
stå i «Gröna hvalfvet«*) ej för att begagnas utan för att beundras.

— — — Det är idén, som skall lefva om den är sann, ty då är
den en gnista af Guds egen tanke och behöfver icke kontrasigneras
med namnet pä en stackars menniska. Vi äro Guds renskrifvare,
det är allt, ty vi blott förmå att skrifva på ett papper, hvad som
står kors och tvärs i själen, men det är ett omåttligt högmod, en
egoistisk svaghet att tro sig vara kallad till Guds «Statsråd med
portfölj».

Den estetiska sidan af sitt författarskap har, såsom
ofvan är antydt, Onkel Adam icke sjelf velat lägga
sannerligen stor vigt vid. Granska vi emellertid äfven den
något närmare, skola vi finna, att dess förtjenster allra
klarast framträda, när författarens ypperliga uppfattning
af det humoristiska i lifvets hvardagsförhållanden kan få

*) Skattkammaren i Dresden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1881/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free