Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - “Onkel Adam“. Hans lif och diktning af Karl Warburg. Med stålsticksporträtt af C. A. Wetterbergh (Onkel Adam) vid 76 års ålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med hvilken man talar till ett barn. Med ömhet
studerar Onkel Adam sin Kurres drömmande själslif, han
är öfVertygad om, att djuren hafva en själ så väl som
de, hvilka med öfvermod kalla sig skapelsens herrar.
I ett af rummen finna vi en stor lagerkrans,
hängande öfver några familjeporträtt. Den är ett minne
från fjorårets fest.
»Det var en Juniqväll i Nordeus vår,
När aftonsolen björk&rne förgylde
Och Sveriges gamle Onkel Adam fylde
I tidens timglas fem och sjutti år.»
Då var der glädje och gamman i det kära hemmet
vid Hunnebergsgatan. Husets patriark var kry och
nyter; trots det trcfjerdedels sekel, som han egde bakom
sig, stodo kroppens och själens krafter honom väl bi.
Från när och fjärran hade helsningar, välönskningar och
blommor kommit. Sveriges skriftställare hade enats om
en vacker hyllning till sin senior: ett album med deras
porträtt och den nämnda lagerkransen från vänner och
beundrare till allas vår Onkel Adam. Topelius, Sätherberg,
Ridderstad, Snoilsky och Lea hade strängat sina lyror
till den gamles ära. De voro dervid tolkar för alla dem,
som han glädt och gagnat under sitt långa, arbetsrika
lif. Ty bast af all glädjen var dock, att den gamle med
tillfredsställelse kunde skåda tillbaka på ett godt
dagsverke, godt i sin afsigt, godt i sina verkningar.
Karl W%rburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
