- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1881 /
52

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Då sjön brann hvit». En folklifsbild från skären af Mathilda Lönnberg. Med 2:ne teckningar af Carl Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

detsamma en blick på sin man, nästan så som hon skulle
hafva kunnat se på honom, innan de ännu ens voro
läst-folk, på en gång skygg och öm, förstulen och varm.
Han såg också ståtlig ut, der han stod i sin lotströja,
kraftig och välbygd, med ljust vågigt hår och klara grå
ögon, hvilka nu med ett spanande uttryck voro vända
utåt hafvet, medan de fylliga röda läpparna slöto sig
fast tillsammans.

• i "Nå, om ni ändtligen skall fara," sade Ivar och
hoppade ned i båten, "så skall ni väl åtminstone hafva
en fullvuxen karl med er. Ville du, tag vara på
sakerna i min båt och lägg in paketerna så länge."

"Men du är trött," invände hans hustru, "du har
varit ute och lotsat och har måst ro dina styfva fyra
mil hem."

"Ja väl," svarade han och ett trotsigt löje krökte
sig öfver hans mun, "men jag står väl ut med mer än så.u

Hon såg alldeles icke nöjd ut med svaret, men
Maj’-Lena skrattade högt och menade, att "en bra karl är
god att hafva med sig på alla farder, men att en också
kan undvara dem, om de äro trötta."

Intet vidare ord yttrades. Ivar satte sig till styret,
hans hustru skotade an seglet och satte till focken,
hvar-efter hon helt tyst tog plats på toften.

Himlen var klar, blott i vester stodo mörka moln
under solen, som mer och mer närmade sig, kommande
dem att kantas med guld och rodna. Det var den
purpurbädd, på hvilken dagen skulle lägga sig till hvila.
4ln frisk nordvestlig bris fylde seglen och lät båten, som
var något mindre än de andra, hoppa fram öfver vattnet,
som i blågröna genomskinliga böljor rullade hän från
land utåt hafvet. Båt efter båt hanns upp och
förbiseg-lades, och man tillropade hvarandra glada skämtsamma
ord och oförargliga speglosor. Maj’-Lena och Ivar täf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1881/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free