- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1881 /
55

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Då sjön brann hvit». En folklifsbild från skären af Mathilda Lönnberg. Med 2:ne teckningar af Carl Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skall göra hvad jag kan,“ och så började hon spå. Hon
tog hvars och ens hand och sade några ord om hvad
hon såg i handen. Hon såg så hemsk ut, der hon satt
stödd på sina kuddar, och det var just inga glada
spådomar hon gaf oss. Sist af alla vände hon sig till mig.
"Till dig, Ivar, skall lyckan komma en gång," sade hon,
"och du skall till sena ålderdomen tacka Gud för hvad
som bragtes dig, då sjön brann hvit." Då hon sagt de
orden, svimmade hon, och den gråtande Poll sjasade ut
oss som en svärm flugor. Dagen derpå var hon död.
Vi följde henne alla till grafven — det var ett långt tåg
af idel sjömän."

"Nå-å," sade Maf-Lena, synbart nyfiken, "nå-å,
hvad blef det så af spådomarne? gingo de i fullbordan?"

"Hvar enda en," svarade Ivar, "hvar enda en,
utom," tillfogade han, i det ett spotskt hånlöje lekte
kring hans läppar, "att jag ännu väntar på min lycka."

Maj’-Lena menade skrattande, att den, som vore
mästerlots och gift med en af skärens fagraste och
raskaste döttrar, hade ingen orsak att vänta sig större
lycka, än den han redan besutte, "ty då vore han oförnöjd
och mer än det."

"Ja, så är jag oförnöjd då," svarade åter Ivar och
drog tillsammans ögonbrynen, antingen af missnöje eller
för att bättre kunna spana utåt hafvet.

"Der går en ångbåt norr ut," sade nu Gertrud i en
tvungen ton och visade med handen mot norden.

"Det var en engelsman det," genmälde hennes man.
"Hvem var i tur att lotsa, månn tro?" ^

"Alla lotsar äro hemma, utom du förstås," svarade
den unga hustrun sakta.

"Godt!" sade mannen och så gick samtalet sönder,
och en hvar försjönk i sina egna tankar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1881/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free