Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det forna Jönköping. Skiss af Viktor Rydberg. Med 2:ne färgtrycksbilagor, båda efter teckning af författaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
senare väl äfven tillverka stigbyglar och hästmunderingar
— säljbara saker i en tid, da de fleste resande fördas
till häst. Deras efterträdare på 1600-talet varda de
talrike bössQsmederna, och desse i sin ordning äro
föregån-garne till Husqvarnas cykloper.
Den misstanke ligger nära till hands, att Jönköpings
franciskaner hade händerna med i spelet, när den lille
staden greps af den betänkliga äregirigheten att gå i
spetsen för ett styrelseskifte i Sveriges land. Det var
år 1529, då stadens innebyggare med borgmästaren Nils
Arvidsson som ledare beslöto uppsätta en kung af Odens
blod på Sveriges tron. Rådhuset vardt då utgångspunkten
för upprorsbref, hvari Yestergötlands och Östergötlands
adel, klerker, borgare och allmoge manades att förena
sig med de bistre Jönköpingsborgame till kamp mot den
orätt, som de lidit eller tyckte sig ha lidit af den alltid
välmente, men ofta för närige och stundom hänsynslöse
kung Gösta. Häfdaskildrarne förmena visserligen, att
bakom det arkeologiska intresset för Odens blod stodo
påtagligt praktiska intressen hos hrr Ture Jönsson Roos
och biskop Magnus Haraldsson. Säkert är, att
Smålandsbönder, icke mindre bistre än stadens smeder och
har-neskmakare, hade välbeväpnade ridit in till Jönköpings
torg och gifvit borgarne försäkran om understöd.
Emellertid tog resningen i Jönköping en hastig ände, sedan
borgarne gjort ett misslyckadt försök att öfverrumpla
Rumla-borgs föste vid Husbron på andra sidan sandrefveln.
Och antingen nu franciskanema hade sin andel i
resningen eller icke, så tillförsäkrade konung Gustaf samma
år i September månad både dem och öfrige Jönköpingsbor
sin huldhet och sitt skydd. Eör öfrigt vet man, att
reformationens grundsatser funnit någon anklang äfven
inom klostermurame. Åtminstone en af Jönköpings
franciskaner, brodern Mats, vardt evangelisk predikant.
Svea, 1881. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>