- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1881 /
155

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett par blad från »Sveriges Rhenflod» af John Neander. Med 6 illustrationer - Solrök, stämningar och toner af August Strindberg. Med 3:ne illustrationer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det herrliga Sollefteå. Här upphör elfven att vara farbar
för ångbåtar, ty här taga forsarne vid. Ångbåten landar
ock strax nedanför Sollefteåforsen, hvilken delas i två
armar af en “nipa“, som lik en väldig, löfskogomkransad
kägla skjuter upp midt i elfven.

“Niporna“ äro någonting af det för Angermandalen
mest karakteristiska. De hafva uppkommit genom de
olika utskärningar eller aflagringar, som åstadkommits
under århundradens lopp, äfvensom genom de
förändringar i sitt läge, som elfven stundom med våld tilltvingat
sig; och de utgöras af fristående, ofantliga jättekummel, som,
beklädda med skog eller yppigt gräs, än höja sig ur sjelfva
elfven eller invid dess stränder, än, i terrassformiga
afsat-ser, sträcka sig upp för de elfven omgifvande dalslätterna.

Ofvanför Sollefteå utgöres elfven af tre större
grenar, den 8. k. södra grenen eller Faxeelfven, mellersta
grenen eller FjällsjÖelfoen och norra grenen eller
Äsele-elfven. Den södra grenen förenar sig vid Sollefteå med
Angermanelfven. Denna elf fortlöper derefter med något
mindre bredd än förut en farled högre upp till Eds
kyrka, der ett skönt fall brusar den resande till mötes,
utför en 2 famnar hög bergsklippa. I närheten af detta
fall finnes den s. k. Héllindsed, hvilken liknar en
hafs-hvirfvel och hvilken som sådan skall vara äfventyrlig
för båtfarten, “enär den drager till sig träd och allt hvad
som kommer i dess närhet, kastar det åt botten, men
häfver det åter upp igen, så att många menniskolif der
omkommit“. Efter ytterligare ett par mils fård, och
sedan man passerat det yppigt grönskande Besele, der
elfven tager “ett sista farväl af sin mjuka sydländska
vegetation^ kommer man till gränsen af fjälltrakterna, det
ödsliga Liden, oder den mellersta eller Ejällsj ögrenen
störtar sig i Angermanelfven, hvars väg derefter går
dels i nordlig, dels i nordvestlig och vestlig riktning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1881/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free