Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solrök, stämningar och toner af August Strindberg. Med 3:ne illustrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då stannar omsider hans trötta blickar, han ser i
fjerran en punkt, en hvit ostadig punkt; den nalkas på
sin rankiga kosa öfver den hväsande vågen, den kommer
närmare, lyfter sig och sjunker, slingrar och fladdrar som
malen hvilken söker det ljus han flyr.
Det är en fjäril, en kolijäril som lik en lyktgubbe
irrar härute i solskenet, som varit ute för att söka det
okända och som nu vänder åt land dit han aldrig skall
hinna — ty nu, nu tog honom vågen!
Han står der åter på den stampande stäfven och
spanar ut öfver vattnet; framåt går det mot den blåa
väggen, det blå okända, bakom hvilket —då kryper en
liten, gäckande, okynnig tanke på honom och säger så
här: om vi hålla den här kursen så komma vi till Riga,
derför är det bäst att vända, om vi ska hem till qvällen.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>