- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1881 /
182

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tankar om kroppsöfningar af professor Frithiof Holmgren, till en afbildning af Aug. Malmströms grupp: Styrbjörn Starkes sista kamp på Fyrisvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sådana voro de män, efter hvilka vi tagit land
och lif i arf. Vi behöfva icke blygas öfver dem. De voro
goda nog för sin tid, de voro åtminstone — män. Om vi
kunde återkalla några af dem till lifvet, så skalle vi
måhända nödgas erkänna, att det just är sådana män som
vi i dag mest af allt behöfva och — sakna.

Ett kommande slägte skall en gång sätta sig till
doms öfver oss och pröfva, huru vi vårdat vårt arf åt
dem. Må vi se till att vi kunna väl bastå det profvet.
Ingen skall neka att ojdlingen, såväl jordens som den
mensklige andens, gått framåt i vårt land. Den forna
vildmarken är vorden en trädgård och på fy ris vallen
bölja de rikaste skördar. Freden och välståndet bo
öfver-allt i de bygder, som kriget fordom förödde med eld och
brand. Vi hafva följt vår tid, lärt oss beherrska naturens
krafter och skaffat oss del af de oerhörda hjelpmedel,
som sätta oss i stånd att i ro fruktbargöra och njuta vår
rent menskliga tillvaro. Icke heller hafva vi glömt vår
skuld till det förflutna och våra förpligtelser mot det
tillkommande. Vi hafva icke förgätit det budet, som
säger: “hedra din fader och din moder att dig må väl
gå och du må länge lefva på jorden^. Ty vi vörda
vår forntid, vi taga med stigande håg vård om födrens
minnen och lemningarne af deras kultur. Vi känna klart,
att ett folk, som vill lefva och skjuta kraftig växt, måste
suga sin näring ur de rötter, som i forntiden rände ned
i fosterjorden. Icke heller hafva vi glömt att en tid
kommer efter vår. Svenska Vetenskapsakademiens
skådepenning har i sin pregel en man, som planterar ett träd
i jorden, och till omskrift: “för efterkommande". Den
tanke, som häruti ligger uttryckt, passar icke blott
såsom ett rättesnöre för den forskande vetenskapsmannens
mödor och sträfvanden. Den passar för oss alla. Och
vi hafva icke heller släppt den ur sigte> icke glömt att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1881/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free