- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1881 /
223

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tekla Levinia Andrietta Knös.

Stjernan gick ned i töcken; och likväl lyste hon en
gång så klar med alla framtidslöften i sitt skimmer. Det
skulle vara orättvist att för dunklet förgäta hennes kretslopp.

På hemmanet Knörrn i Hangelösa socken af
Vester-götlands län bodde i början af 1600-talet en bonde vid
namn Olof, hvars ene son Birger blef hejdridare eller
jägmästare öfver Elfsborgs län och först antog namnet
Knös efter födelsestället. Han vardt stamfadern till den
i svenska kyrko- och lärdomshistorien berömda slägten
med detta namn. En afghans sonsons söner var den för
sin djupa lärdom och svedenborgianism bekante
orientalisten Gustaf Knös, hvilken i sin ungdom äfven sysslade,
ej utan framgång, med poesi och i sitt äktenskap med
Alida Maria Olbers hade dottern Tekla, som i mångt och
mycket tog andligt arf efter fadern, vid hvars död hon
dock var blott 13 år gammal. Hon föddes nemligen i
Upsala år 1815 och erhöll mycket tidig själsutbildning.
Fadern hade företrädesvis riktat hennes hog åt sitt eget
älsklingsstudium, de romerska och grekiska författarne,
hvilka hon som ungmö läste obehindradt på deras språk.
Hon ansågs till och med fullt kompetent att promoveras
till filosofie magister, hvilket på trettitalet var någonting
sällsamt, för att icke säga förskräckligt.

Men hon var ej blott, hvad man betecknande
kallade, en lärd i stubb, hon hade äfven fått af fadern en
skär poetisk begåfning, som jemväl kom henne att tidigt
försöka egna krafter inom diktens verld, på samma gång
hon till modersmålet öfverflyttade jemväl främmande
diktares verk, såsom Bryant, Emerson, Longfellow, m. fl.
In-nom ITpsalas estetiska kretsar åtnjöt hon redan anseende,
men hyste sjelf den för en qvinna naturliga blygheten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:27:18 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svea/1881/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free