- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1881 /
230

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - Jacob Axel Josephson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

grundtonen i hans skaplynne. Följande året, 1842, fastes
å parnassen lagerkransen på hans hufvud, och nu var
vägen genom lifvet för honom utstakad. Sången skulle
taga honom odelad. Han gaf 1843 sin första konsert i
Upsala, hvarvid utfördes en del af Händels Messias. Med
behållningen häraf och med understöd af J enny Lind,
företog han, för att fullständiga sin musikaliska bildning, en
längre utrikes resa, som efter studier i Dresden och
Leipzig gick till Rom, derifrån han hemkom 1847.

Han bosatte sig först i Stockholm, der han stiftade det
i många år bestående Harmoniska Sällskapet, hvars förste
dirigent han var. Ar 1849 flyttade han till Upsala, der
han efter Nordblom blef director musices, hvilken post
han med så stor heder beklädde, tills dödsdagen var inne.
Det var en arbetets och sträfvandets tid, dessa tretio år
och deröfver. Men sin pligt att sprida kännedomen om
musikens förädlande konst bland de som böljslag på
hvarandra följande slägtena af svensk kunskapssökande
ungdom, den uppfylde han, och det så att ur vår odlings
häfder namnet Jacob Axel Josephson aldrig kan varda
utplånadt. Svårigheter reste sig i hans väg, men, skref
hans vän och lärjunge, prof. C. E. Nyblom vid det ännu
icke kallnade stoftet, “just dessa svårigheter verkade
sporrande på hans spänstiga sinne och lockade i dagen
den vackraste personliga egenskapen i hans väsen,
nern-ligen, jemte hans orubbliga kärlek till sin konst och sitt
kall, en, om möjligt, ännu orubbligare ihärdighet och
outtröttlighet i öfvervinnandet af de tor en mindre
entusiastisk och hållfast karakter nedslående hindren. Det
är och förblir Josephsons evinnerliga heder, att han
under denna oupphörliga kamp mot hindren aldrig förlorat
modet, utan alltid i motgång som i medgång trott på
det godas, sannas och skönas slutliga seger: ty det var
hans styrka och företräde framför mången medbroders, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1881/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free