Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gluntarnes skald af Karl Warburg. Med porträtt af Gunnar Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
KAltL WAKBUKG.
strängar på hans luta, men äfven det öfverdådiga
skämtet, munterheten, det kraftiga löjet. Melodirikedom
saknas icke, icke heller dramatiskt lif eller rik humor.
Deremot torde det nog hända, att fackmusikern har att
anmärka alltför starka effekter i staccaton, häftiga
stäm-ningsafbrott (t. ex. i “Harpospelet i Scylla“, ett
pot-pourri af olika stämningar) eller kontrapunktistiska
förkonstlingar. I)cn studerade musikern fann
"gramatikal-fel" men fann också "geni". Boren musiker var
Wennerberg i hvarje fall, och i alla musikaliska, ja, äfven i
omusikaliska kretsar fingo snart "Gluntarne" sin gifna
plats på pianot.
Det var musiken och icke poesien, som förde de
lätt improviserade "Gluntarne" från "juvenalkretsen" till
Upsalasalongerna, derifrån till musikhandlarcn och genom
honom ut öfver hela Sverige, der Gunnar Wennerberg
snart blef det populäraste namnet för dagen.
Det var år 1848, som de första häftena af
"Gluntarne" utkommo. Bedan förut hade några "frihetssånger"
— körer for mansröster — gjort Gunnar Wennerberg
känd som skald och tonsättare. De följdes af "Sånger"
(1849—52), deribland musiken till Tegnérs "Jätten",
"TÖsa på Svältera", “Zigeunerlied" m. fl., af "De tre"
(studenttrior, 1850), Serenader (1851) och Duetter (1853).
Ar 1849 utmärkte svenska akademien honom med
sitt kungliga pris, samma år invaldes han i musikaliska
akademien, och då han kort härefter, sedan han utnämnts
till lektor i filosofi och svenska i Skara, lemnade Upsala,
firades han på färden genom Sverige med tillställningar
så storartade och talrika, att de icke i mannaminne haft
sin like.
Man helsade i honom med fullt skäl “en man af
stor framtid".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
