- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1883 /
64

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier af Mathilda Roos. Med 3:ne teckn. af V. Andrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ja, jag tycker om att tänka mig, att all denna
oroliga, rastlösa sträfvan för att lefva, som jag dagligen
ser omkring mig här, har upphört for en stund. Jag
tycker om att tänka mig, att hela detta stora hus sofver

— och det förefaller mig, som hörde jag dess jemna,
lugna, uttröttade andetag.

Då ser jag upp mot himmelen och känner mig lugn
och frigjord.

Der borta sitter en stjerna, som jag väl känner.
Det är aftonstjernan; den brukade alltid lysa öfver
björkhagen, som jag kunde se ifrån fönstret i mitt gamla
barndomshem dernere på landet. Och den lyser väl der
ännu i dag, tänker jag. ..

Det är förunderligt, men det är som 0111 stjernljuset
droge in hela min lilla björkhage på den smala, trånga
gården. Jag öppnar begge fönstren och sträcker mig
ut. Jag tycker mig känna en vårdoft i luften och jag
lyssnar orörlig på alla de minnen, som väckas till lif
omkring mig.

Der borta lyser en annan stjerna, som jag också
känner. Inunder den ser jag en väderqvarnsvinge och
rundt omkring stora hasselnötsbuskar och små barn, som
springa omkring och plocka nötter i oktobermånskenet,
medan kölden knäpper till och biter i de små ifriga
fingrarne.

Stjernorna glänsa allt starkare och starkare ... lika
klara glänsa de som den qvällen, då jag för sista gången
vandrade öfver filten och ängarne derhemma.

Ack, mina stjernor, hvad ni skulle kunna berätta
mig mycket om skog och berg och sjö, 0111 ljumma,
fuktiga augustinätter, då man smälter bort af vemod och
trånad, om båtar som glida på drömmande skogssjöar,
om månbelysta bergstoppar...

O, att jag kunde komma dit, att jag kunde komma dit!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:19:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1883/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free