Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier af Mathilda Roos. Med 3:ne teckn. af V. Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utån mildt inbjudande och gerna delande väldet med sina
mera spirituella systrar?
Måhända kommer det att dröja länge innan en sådan
gudinna uppträder; måhända sitter hon ännu i första
klassen i skolan och gör sig förtrogen med ljudmetoden
— men hon skall dock komma, lita derpå!
Ty den svenska nationen är, oaktadt en viss
tröghet och oridderlighet, som på senare tider smugit sig
in bland ungdomen, icke utan esprit och elegans. Men
det är med svenskens liflighet som med fröfjunet: det
behöfves att någon blåser derpå, för att den skall komma
i rörelse.
3.
Det är någonting bra skönt, när en lång, kall,
tråkig vinter ändtligen släpper sitt pockande, vresiga välde
och det börjar att våras!
Men det är någonting underbart med de första, de
allra första vårflägtarne. Det är icke alla som känna
dem; de äro hemlighetsfulla som kärlekens första, tysta
suckar, de sväfva förbi som en förälskad flickas skygga
blickar. Men för den, som känner dem, hvad de äro
sköna och fulla af sällsamma drömmar! Och hvilka
orimliga, omöjliga saker de ibland kunna fa oss att tro ...
Det var just en sådan dag med obestämda
vårfläg-lar i luften — och då roar det mig att gå omkring på
gatorna och filosofera.
På Karl XIIT:s torg låg snön i höga vallar längs
sidorna af alléerna. Den var gråsmutsig och hård och
sammanpackad och förrädisk att klifVa i, som snön
brukar bli på gamla dagar. I rännstenarne forsade det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
