Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bohuslänska bilder af Gudmund Gabe - 2. Dödssegling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De sågo honom i skumbelysning —
Då grep dem dödskrampens kalla rysning —
Han ville in uti deras hem —
Då skälfde hjerta, då skälfde lem.
Der stod en kamp på det vida blå,
Han såg derpå, och hon såg derpå.
Se’n såg han på henne något sväfvande,
Hon såg på honom ömt men kräfvande.
Han tyckte det var, som hans hjerta brast.
Han ryckte sig lös och sprang ned i hast.
Hon ville så när störtat efter ned,
Men nu stod hon qvar der uppe och stred,
Hon ville ha gråtit i strida strömmar —
Hon tyckte de slutade, alla drömmar —
Men blodet var stelnadt och ögat torrt —
Hon tyckte, att hjertat blef slitet bort.
En blixt öfver skummande böljestråt! —
. Hon såg en kämpande kosterbåt,
Hon hörde nödrop från skeppet skalla,
Hon ville i vanmakt till jorden falla.
Ännu en blixt! och på hafvet ser
Hon intet kämpande segel mer.
* *
*
Det suckar ur böljan, det klagar
I vågsqvalp mot ensligt skär,
Det suckar om sorgens dagar,
Och måsen, som ängsligt jagar,
Sitt sorgqväde sjunger här.
Svea, 1883. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
