Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Horr de kom se, ad hin släboen ente le o höra tordönan. Skämtsägen från Skåne på Norra Åsbo härads bygdemål, upptecknad af Eva Wigström (Ave). Med 2:ne teckningar af Jenny Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“De va ain honga ti ditta ruaned varar!“ töttes
moran.
“De kan väll ente gau rappare for me än for anra
kreg, mor,“ tröstar han’na. “En kan va vess pau, ad
här blar mingstingens tu föl, o dai vell ja ha skeckad
ätte me, naur ja e dö, for ja vell ente va dolliare
köra-nes än vaur Nails.“ O so rua han nock ain uga.
“Du blar ain räli ladhong te sistingens pau ditta
vised, far,“ mollrade hansa kvenga.
“Slau de bara te tols, mor, o ge me sytöj, so kan
ja legga o sy grimmer te fölen,“ sir do mannen.
Men naur hon sait pau ditta ruaned ain uga ätte ain
aen, blai hon mätt pau ditta, for nu konne hon begriba,
ad so go kar mannen va, so dudde han ente te o skaffa
föl te varden, fost han satt se sagen i skallemäjan.
Däfor listade hon se ud i ängen, to ain näfve röa myrer
mä se hem i kjortlageren, o do mannen lia lau o söf
frau bo ägg o grimmer, lötte hon opp dynan, ga pompan
ed tag mä mortarestöden, so hon sprack, o drössade
därrätte alla myrerna pau mannen, o so listade hon se ud.
. En ska tro han blai holians kveckt vagen! “Halej,
mor, kom hid i rapped! Eölen ha kröbed ud au ägged,
dai gnafva me pau bainen, so de svier so rälit! Hid
mä grimmerna, löck doren o vöjta fölen, ad dai ente
ränner frau me, mens ja tyer komma i lasana!“ Pau
ditta vised skreg han o sjarmesera o va faselit
kommen-derli, mens han dro klär pau se. Men han fe nock säl
sai te o fau fatt pau dedärne fölen, for*kvengan, kan
tänka, skröfsade o trössade i starsed, so hon, forstaus,
horde ente de bittersta graun.
Ätte dinne vännan löjte släboen se mäst enge i
stuan, naur de tordöna, for han gad ente tänka pau
äntan horr hansa Nails älla dai anre ögen had’ed, naur
de gaued so tosed mä hansa ajen fölakommars.
Diniti7Prl hv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>