Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I prestgården. En julbild af N. P. Ödman. Med 2:ne teckningar af Viktor Andrén - 1. Qvällen före julafton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smeka dess lilla bleka kind — det var som en
välsignelse. Till mig har han hviskat mer än en gång, innan
han gått: “Kära syster du har väl så att de alla bli
mätta?" — “Kanske du har något att skicka med dem
också?" Ja, mina kära vänner, så är det, han har i
denna nödens tid, och sedan han sjelf drabbats af en
sådan olycka, dock kommit i tillfälle att mätta många
hungrande, och att hjelpa och trösta; och hur gerna
hade han ej velat göra det mer, om han förmått; ja det
smärtar honom blott att hans hjelp så litet förslår i
denna stora nöd. Men så kom nu till julen en liten
ljusning, det der oväntade understödet från en af hans
vänner i Göteborg, behållningen af en
välgörenhets-concert, jag tror det var öfver 1200 kronor; och för
en del af detta har han redan köpt mjöl, ärter, potatis
och bränsle och delat ut till de mest lidande, så att nu
till helgen kokas och bakas i mången fattig stuga, der
man blott väntat en jul af hunger och köld. Ni skulle
ha varit här på förmiddagen och sett dessa hopar af
fattiga, när de voro här och hemtade sitt understöd.
Och hur god han är mot sina torpare, och hur han
nästan behandlar dem, som om de tillhörde hans hus
och familj — det är verkligen rörande; men det var
sant, ni nämnde ju, att Lars haft åtskilligt berätta om
den saken?"–-
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
