Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Hedvig Kristina Elisabeth Almlöf, af Axel Krook - Olof Strandberg, af Axel Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sin konst var hon framför allt hängifven. För den
lefde hon, för den, så att säga, dog hon den 1 april
1882, ack, för tidigt för både de sina och tor den
dramatiska konstens vänner i vårt land, efterlemnande djupt
sörjande make, dotter och ett kärt minne af god
ger-ning här nere. Sent skall det blekna.
Olof Strandberg.
“Godt!“ ljöd den kända, halft flöjtlika stämman från
en krets af några sångare och andra en afton på
operakällaren i Stockholm.
“Nej, det är inte
godt,“ inföll en andre och
såg med ett visst vemod
ned på perlorna i glaset
med det oroligt
arbetande, kolsyrade innehållet.
“Hvarfor inte?“
“Den tär som en mask,
denna ständigt gnagande,
oroande tanke, att väl
veta sig i dag kunna
hänföra med sin sång, men
för att kanske i morgon
re’n förlora den och så
skiljas ifrån allt, hvarvid
man bundit sina drömmar,
åt hvilket man offrat sitt Olof Strandberg,
inres hela innehåll, sina
högsta tankar, sina varmaste känslor.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
