- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1884 /
198

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Josephson, Geijer och Lindblad. Ur en minnesteckning af J. A. Josephson af N. P. Ödman. Med porträttmedaljonger af J. A Josephson, E. G Geijer och A. F. Lindblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liksom Josephson. Jag undviker helst exempel ur de
ännu lefvandes led. Den jag menar är August
Söderman. 1 dennes begåfning finna vi fram för allt en viss
riktning på det yttre, en storartad förmåga af
konstnärlig iakttagelse och återgifvande eller, med andra ord,
en lätthet att med rask blick konstnärligt uppfatta och
i toner uttrycka de mest skiljda företeelser, karakterer
och stämningar i det rika menniskolifvet omkring honom.
Söderman är, så att säga, den vandrande snillrike
tonmålaren, som i snabba och mästerliga drag
afteck-nar på sitt notpapper, liksom målaren i sin skizzbok
eller på sin duk, hvad han ser omkring sig eller hvad
man ber honom måla; och hans rika begåfning synes
derför ligga i riktning af, 0111 jag så far säga, objektiv
och, i dess vidare utveckling, dramatisk tonkonst; men,

— och det var dit jag ville komma — vi finna också
derför följdrigtigt i hans sång ingenting af hans egen
innersta personlighet, ingenting af det djupare själsMf
som rör sig inom honom sjelf såsom menniska, — och
vi skulle ju ej heller finna det; det lyriskt inåtvända
tillhörde ej hans konstnärs-individualitet.

Med Josephson åter är förhållandet alldeles motsatt.
För honom är det just utmärkande, att han i sina sånger

— jag talar här om hans smärre sånger vid piano, hans
romanser — på ett alldeles särskildt sätt nedlagt sin
egen personlighet, sitt eget* själslif. Hans sånger äro
alltså öfverhufvud hvarken tillfalliga målningar eller
tillfälliga estetiska stämningsyttringar eller karaktersbilder
utan utgöra, så att säga, ett verkligt afslöjande af det
i hans eget hjerta varmt pulserande lifvet i hela dess
sedliga kamp, dess djupare kontinuitet. Och hemligheten
i hans popularitet ligger då naturligtvis deri, att hans
sång öfverallt lifligt mottagits af sådana hjertan, som i
viss mån haft samma lifserfarenheter, gjort samma frågor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:19:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1884/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free