Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svea 1845—1894. En litteraturhistorisk återblick af Karl Warburg. Med 60 porträtt och 130 namnteckningar af medarbetare i Svea, ungdomsporträtt af Sveas utgifvare samt 6 reproduktioner af teckningar från Sveas äldsta årgångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ur räkningen, då de icke ägde egenskapen af årlig
regelbundenhet.
Med Atterboms Poetiska kalender, som utkom under
åren 1812—1822, erhöll däremot vår litteratur en
motsvarighet till de i Tyskland allt ifrån förra århundradets
slut så omtyckta Musenalmanache, med hvilka Tysklands
skalder, i främsta rummet Schiller och sedan äfven
nyromantikerne, vunno insteg för sin diktning hos breda
lager af läsare och ej minst — läsarinnor. Hos oss blef
»Poetisk kalender» af verkligt litteraturhistorisk betydelse,
då den var dt den nya skolans poetiska organ, sedan
»Phosphoros» och »Polyfem» upphört; den mottog dock äfven
bidrag från andra håll. Här lästes först Atterboms
»Blommor», hans »Fågel blå» och hans »Nordmannaharpa» samt
Geijers »Kolargosse», hit bidrogo Dahlgren, Hammarsköld,
Hedborn, Afzelius, Euphrosyne, Nicander och flere.
Exemplet manade till efterföljd. C. F. Dahlgren
utgaf 1821—22 »Opoetisk kalender för poetiskt folk», med
bidrag bland annat af Almqvist och skref sedan mest ensam
en del »kalendrar» under olika namn. Bruzelius sökte åren
1818—1822 bryta väg för en Kalender för damer, i hvilken
trenne unga skalder af betydelse — Vitalis, Nicander och
Grafström — utgjorde de förnämsta medarbetarne, men
där också öfversättningar från tyskan upptogos. Åren
1830—31 såg hos Hierta en kalender Psyche dagen, i hvars
medarbetareförteckning man läste namn som Böttiger, Ruda,
Ridderstad, Mellin, Nicander, Ingelman, och från 1832
till 1846 utgaf G. H. Mellin, med bidrag af framstående
krafter ur dåtidens litterära värld allt ifrån Franzén till
Sätherberg och Wilhelmina, sina bekanta »Vinterblommor»,
en poetisk kalender af mycken popularitet. Åren 1843
började de vackra samlingar af skönlitterära alster, försedda
med författarnes porträtt, som kallades Nordstjernan
utkomma, och om de än icke nämnde sig »kalendrar», ägde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
