Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svea 1845—1894. En litteraturhistorisk återblick af Karl Warburg. Med 60 porträtt och 130 namnteckningar af medarbetare i Svea, ungdomsporträtt af Sveas utgifvare samt 6 reproduktioner af teckningar från Sveas äldsta årgångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
illustratörer till texten och i detta fall är Carl Larsson att
nämna såsom den främste. Han lämnar för öfrigt ej endast
bilder till andras text, stundom skrifver han text till egna
bilder. Särskildt påpekas den roliga uppsatsen från
»Stockholm till Messina» i 1887 års kalender. Utom honom
äro såsom illustratörer i Svea att nämna: i äldre tider C. S.
Hallbeck och J. W. Wallander, senare August Malmström,
C. G. Hellqvist} Robert Haglund, V. Andrén, Bruno Liljefors,
Georg Pauli och Karl Nordström m. fl.
Den rikare konstnärliga utstyrseln står i nära samband
med de reproducerande konsternas utbildning. Ofvan är
antydt, hurusom i Sveas barndomsår dessa stodo lågt. Det
var egentligen stentryck (litografi) som då kunde användas
med fördel. Litografien hade nämligen genom flera dugliga
idkare främst bröderna Johan och Oscar Cardon vunnit fast
fot i Sverige och i betraktande af den mera anspråkslösa
siffra, hvartill upplagan under det första årtiondet måste
hålla sig, kunde detta reproduktionssätt vara tillräckligt som
illustrationsmedel. Men då upplagan ökades — år 1864
hade den nått 6,000 exemplar — kunde icke litografien
åstadkomma fullgoda aftryck. Träsnidarekonsten stod vid
tiden för Sveas tillkomst på en ytterst låg ståndpunkt i
vårt land. De få träsnitt, som förekomma i några af de
första årgångarna äro också rent af bedröfliga, icke minst
hvad tryckningen vidkommer, hvilken konst våra
boktryckerier först långt senare lärde sig. Den, som först här
idkade konsten, var en dansk xylograf J. F. Rosenstand, som
hitkom 1845, var bosatt här några år och upplärde några
svenska elever, bl. a. Gustaf Wahlbom (Söndagsnisses
upphofsman), men det var dock först med Ny Ill. Tidnings
inrättande i början af 1860-talet, under engelsmannen Skills
ledning, som xylografien tager uppsving till verklig konst
och detta kommer allt mer och mer äfven Svea till godo.
Titelbladsplanschen — gärna porträtt af någon kunglig
person, (ty Svea har alltid varit särdeles lojal) eller eljes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
