Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fantasmer ur verkligheten af Viktor Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liknade denne gubbe porträttet af en viss man, som burit
Petri fiskarering, om också endast några dagar.
Om honom går denna sägen:
Han hade, ung, byggt sig en koja i skogen och burit
dit ett krucifix, en bibel, Johannes Erigenas skrifter och
en bysantinsk läkebok. Kring kojan bröt han mark till
åker och örtagård. Han närde sig med sina händets arbete
och hade bröd för hungrande vandrare. Barnen lockades
af hans ögon och de vackra målningarna i hans bibel.
Han hade dem dagligen omkring sig och undervisade dem.
Sjuka kommo och fingo bot. Sorgsna, förtviflade kommo,
och han lyfte bördan från deras axlar. Så grånade och
hvitnade han i Kristi efterföljelse.
Påfvestolen vardt ledig. Dess guld var bleknadt, och
man ansåg nödigt att uppförgylla den med helgonglans.
Eremiten-helgonet fördes mot sin vilja till Rom och kröntes
med tiaran.
Men det dröjde icke många dagar, innan prelaterna
upptäckte, att de begått ett förfärande misstag. Eremiten
hade så länge lefvat i betraktelser öfver sin mästares ord
och öden, i kärleksgärningar och i örtagårdsarbete, att han
förgätit formler i det schibbolet, i kraft af hvilket himmelens
portnyckel tros vrida sig i låset. Han kunde icke i allo
skilja mellan rättrogen och kättare. Man måste då, till
hans glädje, föra honom tillbaka till ensittarekojan i skogen.
Det var denne man jag såg famna bramanen. En af
de osynliga nervtrådar, som äro spända genom rymden,
lät mig förnimma hvad eremiten tänkte.
Han tänkte på Ordet af begynnelsen, på logos
sper-matikos, det hemlighetsdjupa väsen, som är af evighet i
Gud och varit och verkat i denna värld, innan och
alltsedan ett människosläkte uppstod. Han tänkte på
sånings-mannen, som, förrän han lekamligen kom i världen, hade
i årtusenden vandrat bland släktleden och sått lifvets säd i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
