- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1894 /
39

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fantasmer ur verkligheten af Viktor Rydberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

grund till silhuetter af skorstenar och gaflar. Vid dörren
stod kyrkoväktaren. Hvad är det?

»Kalvinisternas kvarter står i lågor. De brände en
antitrinitarie å bål på rådhustorget. Vinden dref lågorna
mot oljemagasinet, och nu är hela den stadsdelen ett
kättarebål. Gloria Deo in excelsis. Må nu också de lutherske
kättarnes brinna! Vår egen stadsdel är trygg i helgonens
värn.»

Och här? frågade jag, då jag genom portalen fick
syn öfver domkyrkotorget, där en med djäflar målad mössa
bredvid en påle stack upp öfver folkmassan och i nästa
ögonblick vardt till en flamma, försvunnen i rök. »Det
är ett af Satans barn, en luthersk villoande, som är gifven
åt elden. Ärad i evighet vår allmänneliga kyrka!»

Jag skyndade ut och vandrade i yrsel kors och tvärs
genom gator, där anhängare af olika bekännelser, med
vilddjurets tecken i anletsdragen, mördade hvarandra under
hellebarder och svärd. Hopar, i hvilka dominikaners kåpor
skymtade, trängde fram mot det lutherska kvarteret, för
att störa en fest, som där firades, men hejdades af skaror,
som törstade efter den babyloniska skökans blod.
Kämpande männer, ropande, gråtande, flyende, fallande,
trampade kvinnor och barn, kringflygande bränder, flaxande
eldhanar på tornspiror och takåsar.

Så kom jag till en öppen plats nära stadsmuren. Där
var det festen firades. Den hade ännu andrum. På torget
en spetsgård kring en blodig stupstock. Ett offer var redan
slaktadt. Ett annat framleddes af någon klädd som luthersk
predikant. En liten man, som i viss mån liknade en prelat
bland dem jag känt, besvarade min fråga hvad detta
betydde. Det var med sorgsen röst han sade: ’»Jag ville
gärna ha skonat anabaptisterna från dödsstraffet. Det är
kanske för strängt. Jag önskar en mild kyrkotukt och
föreslog, att man ej skulle straffa hårdare än med fängelse,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:21:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1894/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free