Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sex dikter af Verner von Heidenstam - Stjärnorna - Önskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och vi mura dem, som älska oss mest,
i väggarna lefvande in.
Där glömma vi dem, som älska oss mest.
Det mörknar och natten slår tolf,
när då kring vår sångaretron hålls fest,
hörs suckar ur väggar och golf.
Mig jorden blifvit för kvaf och trång.
Med gäckar jag drack och åt
och sjöng om stjärnor min gycklaresång,
men kinderna darra af gråt.
Skänk drömmarn, skänk fången, som blir hvar natt
ett barn när stjärnorna ses,
en sista vrå där ni flämta matt
i blåsten på kullarnas gräs!
¥
Önskan,
m^m du, 0111 bara du till evigt lefde
så ung som nu, du barn af hvitt och skärt,
hvad gjorde mig om år och dödar gräfde
sin hemska grop åt allt hvad jag höll kärt.
På kyrkobacken stapelns klockor klämta
och mina vänner bäras stumma bort.
Jag ville se dig oförgänglig skämta
med all den tid, som mättes oss så kort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
