Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkvisan. Dikt af Fredrik Nycander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och plötsligt en åtrå från fot till än ne
mig genombäfvar, fantastiskt yr.
Jag älskar henne, jag älskar henne!
Och diktar ett tjusande äfventyr:
Hon sitter och hviskar mig, dagar och nätter,
de ljufvaste sånger i örat in.
Hon diktar de ord, jag på arket sätter.
Hon viges i lifvet och döden min . . .
Och fram jag rusar att henne fånga,
min hand tror jag redan på skuldran lagd. . .
Då svinner hon hän som en blomsterånga.
Och ensam jag grubblar, gäckad, försagd . . .
Hon fångas aldrig, hon undan glider
hvart grepp, den folkliga visans mö.
Hon fångas aldrig i eviga tider,
så sant som hon aldrig själf skall dö.
Och fråga ängen och fråga skogen,
hvar henne de gömma i huldt förvar:
en vård de lämna för öm och trogen,
att ens du får åter ett ekosvar.
Fredrik Nycander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
