Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Gustaf Edvard Klemming, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voro ägnade att påverka ett ynglingasinne, sådant som
Klemmings, och ’när de en dag sammanträffat på Kongl.
Biblioteket, var Klemmings lefnadsriktning afgjord. Stephens,
tio år äldre än den unge gymnasisten, fann i denne en
lofvande elev; han öfvade honom i gamla handskrifters
läsning, införde honom i bokkunskapens förgård och gaf
plan åt hans famlande anlag.
Det var därför rätt ledsamt för Klemming att nödgas
vistas i Upsala för afläggande af de nödvändiga examina,
hvilka måste föregå hans anställning i Kongl. Biblioteket.
Student 1841, uppehöll sig Klemming från 1843 mest i
Stockholm, där han på Kongl. Biblioteket var en flitig kund
och af chefen betraktades som en lofvande förstärkning åt
tjänstepersonalen. Amanuensen Hyltén-Cavallius uppmanade
honom ifrigt att göra ifrån sig kansliexamen för att sedan
omedelbart som e. o. amanuens inträda i tjänstgöring.
Men det satt hårdt åt med examen, ty hågen stod åt annat
håll än * tentamensläxorna. Ändtligen, 1846, blef examen
aflagd. Men redan 1845 hade Klemming fått ett litet
arfvode i Kongl. Biblioteket.
Stephens hade där i Hyltén-Cavallius fått en
medarbetare för sina planer till de föga kända svenska
medel-tidsskrifternas och den svenska folklitteraturens utgifvande,
efter föredömet af de engelska »printing clubs». 1843
stiftade de, i förening med några liktänkande män, det
»Svenska Fornskriftsällskapet», och studenten Gustaf Edvard
Klemming utgaf 1844 det första häftet af det nya
sällskapets » Samlingar ».
Detta häfte innehöll »Flores och Blanzeflor», en af de
romaner på knittelvers, hvilka för hertig Erik Folkunges
hof blifvit öfversatta efter föranstaltande af hans blifvande
svärmor, drottning Eufemia. De andra »Eufemia-visorna»
följde snart efter, utgifna af Stephens m. fl., hvarje »visa»
försedd med inledning, handskriftsbeskrifningar, litteratur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
