Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nationella konsten. Tankeutbyte i bref mellan Richard Bergh och Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på tidigare och lägre kulturstadier visat sig kunna af
stora personligheter väckas och användas för vidare
intressen än de enbart nationella. Det finnes en fysisk
egenskap hos svensken, livilken jag som konstnär och
därför som människa sätter högt värde på, den: att
han i allmänhet är så rak till sin växt. Hur ofta jag
än pessimistiskt trott, att denna rakhet i växten
möjligen endast betecknat andlig styfhet och stramhet, så
har jag dock alltid slutligen sagt mig, att den ändå
icke kan vara ett i ögonen fallande rasmärke hos en
nation med mindre den också svarar till någon djupare
och starkare själsegenskap: till en viss rakhet i
karaktären och i viljan. Och här skall jag nu i sista stund
föra din tanke tillbaka till det Sixtinska kapellet för
att göra en bekännelse, en svensks bekännelse. Hur
djupt jag än beundrar och gripes af Michel Angelo i
denna den underbaraste af all konstens skapelser, så
finnes det ändå något som där stöter mig tillbaka och
fyller mig med en hemlig och äkta svensk rädsla för
att alltför odeladt hänge mig. Detta något kan ej vara
annat än den omständigheten att alla hans figurer här,
liksom i det öfvervägande flertalet af hans verk, vrida
sig. Inom hela denna vida värld af vällustmättad
lifsvånda (människosläktets födslovånda) spirar icke
ett enda rakt och hoppfylldt skott af »människoträdet >.
På så vis har det kunnat hända mig, att en skyhög
fura i hjärtat af vårt karga hemland, med hela makten
af en symbol, ingifvit mig ett stoltare lifsmod än denna
den högsta af konstens skapelser oo4i i samma
andedrag också anförtrott mig, att den högsta af konstens
skapelser lyckligtvis ännu icke är skapad.
Om den svenska karaktären i någon liten mån,
vore det än på idel indirekta vägar, skall kunna
bidraga till att gifva framtidens skapande andar något
3. — Svea 1902.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
