Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två bortgångne ädlingar, af Karl Warburg. Med 2 porträtt - Johan Nordenfalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att han, oaktadt sin icke ringa praktiska duglighet,
sin energi och arbetslust och sin politiska ställning, ej
kom att spela en mera framträdande roll i det politiska
lifvet, berodde väl i främsta rummet på, att han ej hade
lätt att i tal gifva uttryck åt de mogna och kloka tankar
som han bar i sitt inre. Hans anföranden — både
offentliga och enskilda — ledo af en viss långsamhet i tempot
som måhända hade sin förnämsta orsak i Nordenfalks
önskan att aldrig säga annat än på pricken det han ville
säga, förenad med en viss anspråkslös förlägenhet hos den
finkänslige mannen. Men på områden där det mera gällde
handling än ord där var Johan Nordenfalk på sin plats,
och här kunde han inlägga en arbetsduglighet som knappt
visste af något hinder.
För denna arbetsduglighet fann han förträfflig använd
ning inom de hedersposter han innehade såsom ledamot
och ordförande i Nationalmusei nämnd och såsom praeses
i Fria konsternas akademi.
Framför allt i den senare egenskapen. Allt sedan
Carl Gustaf Tessins och Carl Hårlemans dagar hade
presidiet i akademien varit förenadt med
öfverintendentsäm-betet. Men när Dardel år 1882 tog afsked från detta
ämbete, behöll han ännu några år presidiet, och då Johan
Nordenfalk år 1885 åtog sig detta hedersuppdrag, var han
den förste preses som ej tillika varit öfverintendent. Men
om än detta presidium var en oaflönad charge, uppfattade
Johan Nordenfalk det som en lefnadsuppgift. Hvarje stund,
som kunde vinnas från andra åligganden, ägnades åt
arbeten i konstens intressen. I przeses’ rum i
Konstakademien träffades Johan Nordenfalk som oftast arbetande bland
sina papper, sina teckningar, sina fotografier, noggrant
sofrande och begrundande allt, men tillika rik på uppslag
och initiativ för hvad han ansåg gagnerikt för Sveriges
konst och Sveriges konstnärer. Han kunde ock med allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
