- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1902 /
219

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två bortgångne ädlingar, af Karl Warburg. Med 2 porträtt - Johan Nordenfalk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fog betrakta konstakademien som sitt andra hem Ty
utan honom hade dess byggnad icke kommit till. Skismen
inom vår konstnärsvärld gjorde tiden föga lämplig för ett
dylikt företag — så syntes det mången eljes konstintresserad
— men Johan Nordenfalk gjorde det till en hederssak att
skaffa akademien en ny byggnad med utställningssalar och
läroverksrum, och med den sega envishet, som var hans
starkhetsdrag. lyckades han genomföra sitt verk, hvilket
han allt till det sista var sysselsatt att värna och vårda.

I sin ställning under de senare årens konststrider var
Nordenfalk gifvetvis »akademist» af samma skäl som
konungar i allmänhet äro rojalister. Men i grunden var
han ingen partiman i konst och det låg honom — ej
minst under hans sista tid — om hjärtat att främja allt
som kunde åstadkomma försoning.

Såsom enskild person kännetecknades han af
högsint-het, välvilja och ett hjärta, i hvilket intet svek var. Dessa
egenskaper — tillika med gemensamma konstintressen —
gjorde honom till Viktor Rydbergs nära vän under dennes
stockholmstid. Nordenfalk var ock den, som knappt ett
år före sin egen död, bjöd täckelset falla för Rydbergs
grafvård.

Efter sin skaldeväns bortgång kände Nordenfalk sig
mycket ensam. Till en yngre vän yttrade han på
Rydbergs begrafningsdag: »Ja, du har ändå så många kvar,
jag hade endast honom.*

Men på sin sjuttioårsdag fick han till sin oförställda
glädje erfara, att han hade »många kvar», som satte värde
på hans varma kärlek till konsten, hans oegennytta och
hans ridderlighet. Det var hans sista solskenstid. En
smygande sjukdom började kort därefter sitt förstörelsearbete
och i juli månad 1901 hade den fullbordat sitt verk.

Karl Warburg.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:23:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1902/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free