- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1902 /
251

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor, med 8 porträtt - Olof Wijk, af Harald Wieselgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

presentation till och med 1897. Han var medlem och
ordförande i en stor mängd lokala styrelser, i affärsbolag,
i folkskole- och högskolestyrelser, under årtionden sin stads
högst betrodde man.

1 borgarståndets tid skiftade rikets städer sins emellan
rätten att utse statsrevisorer å ståndets vägnar, och sista
gång Göteborg fick välja, 1866, valdes OlofWijk. Senare
samma år valdes han äfven till stadens riksdagsman i
Andra kammaren; hans kamrater på Göteborgsbänken hörde
till kammarens talföraste män, men Wijk teg hela sin
första riksdag. När han i början af den följande höll sitt
»maiden speech» var han redan allmänt omtyckt af
kamraterna ur alla läger och han åhördes med ytterlig
uppmärksamhet. Det gällde en tullfråga, i hvars
utskottsbehandling han deltagit, och han fick kammaren med sig.
Från bevillningsutskottet ingick han 1870 i
konstitutionsutskottet och tog liflig del i debatten om politiska
rättigheters frigörelse från religiösa band, en reform som segrade.

Det var dock mest i bank- och beskattningsfrågor,
Wijk tog till orda i kammaren, men äfven i
humanitets-frågor yttrade han sig och i den ideligt fortgående
grundskatte- och härordningsstriden intog han vid urtima
riksdagen 1871 en bestämd position. En utveckling till
värnepliktsarmé, efter indelningsverkets aflösning, ej
afskrif-ning, lyser igenom som hans enskilda framtidstanke, ehuru
han nu afgaf sin röst för det föreliggande kungliga
förslaget.

Detta var nog, att vid följande riksdag utesluta
honom ur utskott, men redan 1873 satt Wijk åter i
bevillningsutskottet, ända till dess han efter Posses
utnämning till statsminister kallades att efterträda honom som
Andra kammarens talman. Äfven Wijk anmodades att
från talmansstolen uppstiga till statsministertaburetten, när
Posses efterträdare Thyselius lämnat den, men han vägrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:23:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1902/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free