Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men, utom en, han älska ingen.
Hej, hopp, sa’n!
Lika godt, sa’n!
Han mig in i döden trogen är.
Landtflickans klagan.
Förgäfves uppå stigen jag dig att möta går;
Jag lyssnar, ropar och jag lyssnar åter.
Det vädret är, som blåser, det böljan är, som slår,
Men vännens röst sig icke höra låter.
Och skyarna de gå
På himmelen, den blå:
Så vandra mina tankar och ingen hvila fa,
Så länge jag ej finner den jag söker.
En tid det var så roligt, — den tid försvunnen är —
Då vänskap du för mig i hjertat hyste.
När jag gick ut åt lunden, så var du för mig der;
Det minnas himlens stjernor, som oss lyste.
Det löftet du mig gaf,
Att bli min tröst och staf;
Och om det vore större, det stora vida haf,
Det rymde aldrig glädjen, som jag kände.
Och jag har älskat fader, och jag har älskat mor,
Men dig jag älskat mera än jag borde;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
