Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ack, hård är den kamp, som vid stormvågors svall
Af seglaren kämpas på hafven.
Lugn står han dock hakom sin bräckliga vall,
Yid randen af djupblåa grafven,
Och banar sin väg ibland dolda försåt,
När böljorna slå emot skären.
Han brottas med rasande vindarnes tropp,
Med strömmar och bränning och dimma.
Hur ofta, hur ofta är bleknadt hans hopp
I nödens och midnattens timma!
Bland dödliga ingen bevittnar hans strid,
Blott böljor, som slå emot skären.
Dock älskar han hafvet af hela sin håg,
Med farorna är han förtrogen;
Hans längtan står hän till den skummande våg
Från fredliga hyddan och plogen.
Hvad underlig tjusning der ligger också
I böljor, som slå emot skären!
Se, derfor jag qväder, med hjertat i brand,
Min sång till att vågorna prisa,
Som manande vagga kring Skandiens land
Och vägen till storhet oss visa,
Som tusende sagor från forntida dar
Framklinga vid slag emot skären.
Du fria, du stolta, du brusande våg,
Du sköna, du glittrande klara,
O, sjung mig de herrliga strider du såg
Och lär mig din sång att förklara!
Jag lyssnar med tjusning till sagan så rik,
När böljorna slå emot skären.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
