Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad bryr jag mig om söderns prakt och fägring denna
stund,
Om sorlande kristallers språng i skuggig lagerlund?
De rika färgers spel för mig i hast blef dödt och svart;
Min själ har flyttat härifrån — långt bort — jag vet
nog hvart.
Jag ser en stad, en välbekant. I både rik mans hus
Och fattigkojan tindrar upp ett vänligt juleljus.
I qväll får saknas ingenstäds det goda, hvita bröd,
Och ej den frusna sparfven ens i qväll får lida nöd.
Jag ser ett hem — jag känner det — jag ser den tända
gran;
Med knäppta händer stå de små. som sjelf jag varit van.
Deurte är det kallt och mörkt och yrar nu som bäst;
Derinne är det varmt och ljust på Jesusbamets fest.
Gud signe detta hem och den, som nu, så barnsligt glad,
Sig fröjdar åt hvar liten skänk, hvarom hon julen bad
Säg, märker du, jag är dig när? O säg, förnimmer du
Min andes trägna vingeslag, som susa kring dig nu?
O I, som ägen ömt hvarann i denna dyra stund,
Som vandren samman hand i hand och hvilen mund
mot mund!
Det är ej någon stackars sparf, som vid er ruta rör:
Det är ett ensamt hjerta blott, som snyftar utanför!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
