Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
wara sig så mycket olik[1]. Det tror jag mig weta,
at watnet i närvarande tid åhrligen faller så mycket
undan som förbemält är[2], hvilket jag
[1] Wi se dessutan så klara tekn af denna Naturens
ordning: På Åland, der bärgarten är mycket skiör och
delar sig bara i fyrkanter, större eller mindre, kan man
se wissa märken på klipporne, liksom trappwis, huru
hafvet fordom warit högt och sen alt mer och mer fallit.
På Sandhamns öö i Stockholms-skiären ligger et bärg
med et stort rundt hål uti, Frustugan kalladt, der 6
eller 8 personer kunna stå rake: samma hål, som är
högt öfver watnhorizonten, har blifvit giordt af någon
lös sten, som derinne blifvit omkastad af wågorne och
med tiden förtärd: på klippan synes ock små utgropade
linier efter watnbrynen, alt efter som hon mer och
mer affallit. v. Salv. Beskr. öfver Upland. På samma
sätt hafva de mångfaldige så kallade Iättegrytor i
Bohuslän tilkommit: Det är små hål up i sidorna af
bärgen, vid pass 5. quart. i diameter, hel runda och
liksom svarfvade (v. P. Kalm i Sv. Wettensk. Acad.
Handl. 1742. 2. qu.) af lösa stenar, som böljorne
derinne omwräkt. Sådant ser man ej allenast i Öster- och
Wästersiön, utan ock i Mälaren: wid Engsö i Granfiärden
är en dylik af 7 quart. diup, kallad Ryssbo-gryta,
öfverst på en klippa, der stenen, som inuti giordt
hålet, hel run och liksom svarfvad, stor som ett stort
kägle-klot, ännu ligger qvar, hvilket är så mycket
märkwärdigare.
[2] A. 1731. wid Mid-sommartiden lät Prof. A. Celsius på
Svarthällan i wiken (en sten i hafvet 2. mil Nordost
om Gefle på norra sidan af Löfgrundet) uthugga en
linea i watnbrynen med åhrtalet, at framtiden måtte des
bättre få utröna denna sak. A. 1745 och 1746 wid
samma årstid (då watnet tyks wara i sin ordenteliga högd)
lät jag igenom tilförliteligt folk efterse, huru mycket
watnet fallit på de fiorton och femton åhren, och fann,
at ofvannämnde uträkning höll prof. Jag har ock
trovärdig underrättelse, at man i 24 åhr med säkra prof
utrönt detta wattnets aftagande i Finske wiken på
Ryske och Lifländske stranderne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0054.html
