Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under tiäll: de bibehöllo mäst af alla Scyther den renhet
och menlöshet, som fölgt deras stamfäder ur Noachs
ark, hvilken stadnat i deras granskap på Ararath eller
de höga bärgen wid Erivan i Armenien[1]. Deras
wälsignelse war, at äga qwinnor och barn, tienare och
tienarinnor: deras rikedom bestod i boskap, för
hvilkens föda skull de flytte från den ena orten til den
andra. Deras hiordar gufvo dem uppehälle: miölk och
honung tiente dem til spis, ull och hudar til kläder.
De frågade ej efter guld och silfver: deras
enfaldighet, måttelighet, tarflighet och rättrådighet woro
efterdömen for alla nästgränsande folkeslag: deras
ägendom stod öppen för allom: derföre straffades bland
dem ingen last högre, än tiufnad, som dock sällan
hördes: de lefde wäl utom större delen af de
konster och Wettenskaper, som i Egypten och
Grækeland stigit så högt; men också utan list och en
skadelig finhet. Okunnighet om laster hade hos
dem större wärkan, än hos Grækerne Kunskapen
om dygd: de gingo högre i sina skyldigheter med
et godt medfödt kynne, än Egyptierne med
witterhet[2]. De hade sina Domare: Xamolxis[3],
[1] D. Mart. Luther säger, at Ararath warit Taurus
eller Imaus, och således midt i Scythien. Af den
meningen är ock Sheringh: de orig. Angl. c. 14. p. 368.
[2] Iustin. L. 2.
c. 2. Strab. L. 7.
p. 300. cfr. J.
Wilde. förber:
p. 151. Rollin.
Hist. anc. T. 2.
p. 623. T. 3. p.
83. 90. &c.
[3] Zomolxis lefde för Pythagoras, säjer Herodot. L. 4.
Om så är, kan han ej af honom hafva blifvit smittad af
den Methempsycosiska läran, som man skyllt honom för.
Men flere komma öfverens, at han war träl och
lärjunge på Samos hos Pythagoras Mnesarchi son. Han blef
fri och förde gods hem med sig til sit land: i
Thracien satte han sig ned och förmante folket til rättrådighet
och alla dygder: särdeles utlade han för Scytherne om
siälens odödlighet, säjandes, at hvarken han eller de
skulle förgås, utan komma til et lyckligare lif.
Imedlertid hade han bygt sig et hus under jorden: dit steg
han ned och blef der i 3 åhr: Thracerne sörgde
honom som död; men på 4de åhret kom han up och
styrkte sin lära med detta undervärk, tilskrifvandes det
Vesta eller Jorden sin Gudinna. v. Hesych. Lex.
p. 409. cit. af. C. Lundio in Zamolx. c. 4.
§ 3. Hermed instämmer ganska omständeligen et
wår gamla Lags perme-Manuscript. it. Diog.
Laert. de rit: dogm. & Apopht. Philos. L. 8. &c. På
samma sätt gömde sig Minos på Creta i et bärg eller
jord-kula, hvar gång han utgaf ny lag, den han sade sig
fådt av Jupiter. v. Valer. Max. L. 1. c. 2. Det är
otvifvelaktigt, at denne gamle Göten dyrkades efter
döden som en Gud. v. Herodot. L. 4. c. 94 Casauboni
not. in Strab. &c. &c. Hos Göter och Thracer är han
sedan länge kallad Gebelei-zin, det är Seger-Guden; ty
Gewele, Gebele är på Tartariska Seger, makt, som ock
på Persiska heter Ghew, och Zin eller Zing är på de
språken Kung, Stormäktig &c. v. Strahlenb. L. c. p. 76.
Namnet Zamolxis kommer antingen af Samo-Alexius,
den Samiske mannen, eller af Zamin, som på Persiska är
Jord, hvilken äfven på Lifländska, Lättiska, Curiska,
Finska och gammal Preussiska heter Zeme, Ziame. (v.
Bayer. L. c. T. 3. p. 368.) så at man kallat honom
Jord-Mannen, efter han låg så länge i jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0069.html
