Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beqwämligen på floder och stilla siöar ända til wårt Seve-bärg,
hvilkets långa fiällrygg giorde hela wårt fasta land[1].
De kunde ock lätteligen i mild åhrstid på samma små
fartyg fara tvertöfver från Finland in i hiertat af
Scandinavien[2], der wåra Dalkarlar nu bo, som utan
gensago äro bland de äldste Landsens Invånare[3].
3. På sådant sätt kom en del af
Herde-Scytherne, som kallades Vodiner[4], eller Budiner[5] at
[1] v. supr. c. 1. § 10.
[2] Märkeligit, at de Siövahne Scyther, som flytte sig
åt Norden, mäst älskade blått af alla färgor,
förmodeligen af himmel och haf, som demäst sågo och
dyrkade. Så hafva wåre Svenske Förfäder giordt, så
hafva ock de gamle Britannier, dem Seneca (de morte
Claudii) kallar de blå Scuta-Briganter. Öjeborna ofvanför
Skottland hafva ock gerna brukat blått. v. Buchan:
Hist. Scot. L. 1. p. 24.
[3] Der äro de äldste ättebackar i Sverige: det nu
brukeliga Dalska språket kommer ock aldeles öfverens med
gamla Norskan, Isländskan, Vandaliskan,
Alemanniskan, Mæso-Götiskan, Franco-Teutoniskan,
Anglo-Saxoniskan &cc. v. Zach. Holenii. Dissert. de Dalekarlia.
Ups. 1722. & 26.
[4] Vodinerne eller Otenerne bodde först i Armenien wid
floden Cyrus. v. Quadrat. R. Part. L. 2. & 3. ap.
Steph. Byzant: de urb. & pop. voce Ωτηνη. cfr. Plin.
H. N. L. 6. c. 13. Prolom: kallar den orten
och Sext. Rufus Madena; men af begge är ordet
bråkadt. cfr. Cellar. Geogr. Ant. L. 3. c. 11. p. 385. &
Bochant. Geogr. S. L. 2. c. 9. Om Othene talar ock
Euseb. Præp. Ev. L. 6. p. 277. ed. Colon. 1688. fol.
säjandes, at det ligger norr om Svarthafvet, liksom
Alanien, Albanien, Faunien och Tauriska Näset, och at
der ej mer än i de andra Scythiska orterne fans i hans
tid någon Byggmästare eller Landtmätare eller
Konstnär eller Handvärkare &c. Et folk, som bara skiötte
sin boskap och brydde sig ej om konster och
wettenskaper. Desse Vodiner kallas eljest Budiner eller
Vudiner af olika urspråk. v. Bayer. L. c. T. 1. p. 418. T.
5. p. 349. på Bulgariska och Ungerska heter ock
efter dem flyttning, wandring, Budosas. v. Strahlenb. L.
c. p. 24. De hade sina Herde-seder och idkade sin
boskaps-skiötsel på Patriarchernes wis i långliga tider:
ännu i elfte Sec. berättar Ad. Brem. derom (de Situ
Dan. &c. c. 239.)
[5] Plin. H. N L. 4. c. 12. Marcellin. L. 31. c. 2. p. 476.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0097.html
