Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Auctorer[1]: I de äldsta tiderne war deras Gudstienst
ren[2] och efter all liknelse hafva de fört den med sig
til Scandien temmeligen oförfalskad, tillika med de
menlösa sinnen, som för detta äro beskrefne. Sina Lik
begrofvo de med mycken wördnad, men enfaldigt, i
stora grifter, som sedan äro kallade Jätte-grafvar[3] eller
Kumbl[4], så at man från första inflyttningen bör räkna
Kumbl-åldren[5]. Desse Vodiner woro af gamla
Scythiska stammen[6]; men kort för Macedoniska
kriget lemnade de rum ibland sig åt et Grækiskt
folkslag som kallades Gelonier[7], eller Åkermän,
[1] Pindar. in Olymp. Od. 3. Fest. Av. Pompon. Mela L. 3. c. 5. &c.
[2] Märkeligt, at Odin är det samma som En på Ryska,
så at man kan sluta, at ordet i början betydt en Enda
Gud. cfr. Bay. L. c. T. 5. p. 340. på Sclavoniska heter
En As, liksom Gud fordom her i Norden hetat As.
[3] Sådane finnas på Kinna-kulle, en högländt och
liuflig ort i Westergöthland, (v. B. Österplan. Diss. de
Kinna-kulla. Ups. 1699.) sådan är ock
Frode-hammar i Norra Wi-sokn i Ydre i Småland (v. J. Lauren.
Diss. de Ydria. Ups. 1736. Jättegrafvar äro ock på
Glysamo i Sörmanland (Tunelds Geogr.) wid Bönestad,
en half mil från Nyköping (v. Id.), i Thura eller
Sura-sokn i Westmanland, wid Köping och ej långt derifrån
wid Frostad, af hvilka den förra skal wara 1800. åhr
gammal (v. P. Salan ad Hist. Eig. & Asm.) wid
Risebärga i Skåne: i Medelpad til 9 eller 12 alnars längd.
(v. Math. Nordahl. Diss. de Medelpadia. Ups. 1716.)
och på många andra orter i Sverige. til ex. bara i stora
Malms-sokn i Sörmanland skola wäl finnas et hundrade.
v. Loccen. Antiq. Sv. Got. L. 2. c. 26. Joh. Sundler
Diss. de Nycopia. Ups. 1735.
[4] J. Wildes Förber: p. 99. Kumbl-åldren.
[5] C. 2. §. 4.
[6] Marcellin. L. 31. c. 2. cfr. Bayer. L. c. T. 1. p. 418.
[7] Geloner menas hafva fådt sit namn af Göle, et
gammalt Scythiskt ord, som betyder uprödd skog och har
samma bemärkelse på Slavoniska och Ryska, nemligen
Gelahn. v. Strahlenb. L. c. p. 24. in not. Desse
Geloner woro ock mycket snabbe Skyttar och hastige i
skogen. Virg. L. 8. Æneid säjer: — — Sagittiferosque
Gelonos: de pilwäpnade Geloner: och Lucan. L. c. — —
volucresque Geloni — — de snabbe Geloner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0099.html
