Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sewebärgets östra ända i Finland, hvilka födde sig
mäst med jakt, måste nöja sig med beslag på sine pilar
af ben[1]. Kopparen war wäl rarare, dock fants han
hos de gamle Scyther[2], och deras barn i Sverige
hafva förmodeligen ej heller warit honom förutan;
ty han brukades wid offren til deras Gudar[3]. Det
är säkert, at straxt efter Christi födelse hade de Romare
hört talas om koppar, upfunnen i en del af
Germanien[4], och som de under det namnet begrepo alla
wåra Scandiska öjar[5], kallandes wårt Sewe-bärg
Germaniens hufvud[6], så har det ej annorstädes
kunnat wara än her.
11. Men fastän Nordens gamle Invånare nu
börjat råka på hvad dem til deras uppehälle och större
beqvämlighet war nödigt; så bör man dock aldeles icke
taga dem på den foten, at de alle her nedslagit sina
tomter och fäst sig til wåra bärg för ewärdeliga tider:
det war aldrig de äldsta flyttningars, mycket mindre
de Nordiskas tänkesätt. Alla folk i werlden hafva
sväfvat omkring hit och dit innan de rotat sig på et wist
ställe. Skaparen hade insatt i menniskian den lusten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
