Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ända och således stött tilsamman med sine
öster-Seviske släktingar på Jutska[1] och Tyska botnen.[2]
13. Sveverne blandade sig ihop med Saxer och
Franker, med hvilka de wäl hade enahanda ursprung från
Scythien[3]; men blefvo nu på ny räkning[4] så
godt som et Folk[5]. Under Sveviska namnet
[1] Jutland har sit namn af de från Scandien komne
Göter, hvilka ofta äro af olika tungor kallade Gioter,
Joter, Guter, Geatuner, Jotuner, Jeter, Juiter och Jutar.
v. Ethelverd. Hist. L. 1. Sheringh. de orig. Angl. p. 36.
ed. Canterb. 1670. 8:o. Det är underligt, at
åtskillige eljest lärde män welat gifva särskilta uprinnelser
til Götska och Jutska namnen; mig tyks at Konungen
i Dannemark kallar sig med rätta Gottis Konung i
seende til Jutland.
[2] cfr. Lœscher. in Liter. Celt. Hhes. E. & J.G.
Wachter. præf ad Gloss. Germ. §. 37. 38.
[3] 2. Cap. 3. §.
[4] En löjlig och barnslig träta har warit emellan
Svenskar och Tyskar om åldren: Tyskarna hafva sagt, at de
Svenske härstammar af dem: de Svenske åter, at
Tyskarne äro deras barn. Med begges tillåtelse de hafva
båda orätt: det ena folket kan ej säjas wara kommit af
det andra, mer än den ene brodren kan giöra sig til den
andres Fahr, men derföre underlåta de ej begge at
hafva enahanda ursprung från Scythien, enahanda
Gudstienst af början, enahanda seder, enahanda språk, (v.
J. J. Mascov geschicht. der Teutsch. c. 1. §. 2.) liksom
Norrmän, Danske, Engelländare, Nederländare och
Fransoser, så at om Romerska Språket ej warit, så
hade Franska och Tyska Bonden utan tvifvel ännu
kunnat förstå hvaran utan tolk. Jag wet dessutan icke
hvarföre man med så stor nit welat tilwälla sig den
hedren, at wara äldst, liksom et Folks Ähra deruti
bestodo. Wår Scandiska öjebygd räknades ock fordom som
en del af Germanien. v. Tacit. Plin. &c. cfr. J. J.
Mascov. L. c.
[5] cfr. Temple. Introduct. á l’Hist. d’Angleterre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0114.html
