Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5. Cap.
1.
Sveriges äldste Invånares Guda-lära har gådt äfven
så högt i lius och sanning som de gamle
Egyptiers, Chaldéers och Persers, fast hon ej warit
utprålad med så mycken wältalighet. Jag talar ej om
den Poëtiska, som ej bestod af annat än dikt; ty
Skalderne giorde Gudomligheter efter behag af alt det de
sågo i Naturen och den enfaldiga werlden trodde dem
på orden: de afbildade stundom sine Gudar sådane,
at wåre Bönder skulle blygas at härma dem, och
ingen ährlig Fader skulle willja leda sin Doter i deras
Gudinnors fotspår[1]. Jag menar allenast den Lära,
som deras Drottar[2] eller Philosopher förkunnade,
[1] Rollin Hist. Acn. T. 4. p. 447.
[2] Drottar woro de samme som Celternes eller
Gallernes Druider: cfr Rap. Thoyr. Hist. d’ Angl. L. 1. p.
9. Denne Autor drager namnet af det gamla Celtiska
Deru eller Græska Drus, et slags Ek-träd, som war i
mycken wördnad och helgedom hos de Gamle. Et
slags hårdt träd kallas på Svenska Try, som af ålder är
samma namn. Men eljest behöfs ej dermed gå längre,
än til det Scythiska Drew, som ännu hos oss heter Träd,
hvaraf wisse skogsboar i Ryssland kallas Drewenser. v.
Strahlenb. Descr. Russ. p. 271. Drottarne hade således
namn af Träd och helige Lundar, der de giorde sina
offer. De kallades eljest Diar (et Turkiskt ord, som
betyder Höfding. v. Cap. nost. 4. §. 16. in not.) eller
Spekingar af Späkt, Spakhet, eller wisdom och
saktmodighet: desse woro Landsens Äldste och Domare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0162.html
