Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folk under solen, utom Israëliterne, har haft wackrare
kundskap om det högsta Wäsendet [1].
4. Liksom de gamle Chaldéer och Egyptier
begripit alla Guds egenskaper under Makt, Kärlek och
Wishet [2], hvarföre ock Tre-talet warit i så stor
wödnad hos de äldste Philosopher; så hafva äfven
de gamle Svenske inneslutit Gudomligheten under
tre på Kungelige throner sittande personer, Har,
Jafn-Har och Tridi [3], det är, den Store, den
Lika-Store och den Tredie [4], hvarmed de förstådt
[1] En gammal bok af Zoroaster, citerad af Euseb.
Præp. Evang. L. 1. p. 47. innehåller de äldste Egyptiers
kundskap om Guds egenskaper: (v. Ramsey Disc.
sur la Mythol. p. m. 6.) til ex: at han är Oförkränkelig,
Evig, Ofödd, Enig, utan like, Alt godts Uphofsman,
Oveldig, den Förträffeligaste, den Wisaste, Rättfärdighetens
Fader, af sig sielf undervist, sig sielf tillfyllest
och hela Naturens Alstrare. Man måtte tilstå, at sådana
begrep äro större, än man kunnat förmoda af Hedningar,
äfven som den gamla Græska Theogonien, at
Gud är äldst af alla warelser, at han giordt werlden full
af under, at han urskildt Cahos, at han är utan begynnelse
och ända, at han är Allvetande, at det Alsmäktiga Ödet
ej annat är, än hans wilja och försyn &c. (v. Thales
Miles. cit. af Flor. Olymp. 50. af Diog. Laërt. vit. Thal.
L. 1. af Cicer. de Nat. Deor. L. 1. af Clem. Alex.
Strom. 3. af Stob. Eccles. Phys. c. 8. &c.) och nästan
så har Pythagoras lärt hela det Gamla Italien. v. Flor.
Olymp. 40. Plutarch. vit. Numæ. Diog. Laërt. L. 12.
Porphyr. vit. Pythag. &c. Men man kan ej säja, at
wåre gamle Scandianers Lära någon annan eftergifvit.
Nog kan en eller annan Philosoph hafva stigit ännu
högre med sina betraktelser; men det har ej sträkt sig
til hela Folkeslag.
[2] Ramsey Disc. sur la Mythol. p. m. 13.
[3] Edda. Mythol. 2.
[4] Märkeligit, at på det ingen af desse Tre skulle
tilläggas mer eller mindre höghet, än de andre: men at Tre
likväl skulle åtskiljas; Så kallades den sidste slätt och
rätt Tredie, det är, den tredie Höge. När desse Tre
personer förestältes för Gylfe Göteson på tre Kungelige
Throner, war Solen bakom dem målad (v. Edda
Mythol. 2.), genom hvilken de gamle tykte, at Gud aldramäst
beviste på jorden sin mak, kärlek och wishet,
hvarföre ock Solens tilbediande warit den aldraäldsta Afguda-dyrkan.
v. Roll. H. Ä. T. 1. p. 440.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0168.html
