Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än Thor, Odens son[1], som wan så store segrar
på jorden[2], eller ock någon menniskia, som efter
döden blifvit dyrkad med Gudomelig heder[3].
Wältalighetens och Skaldekonstens Gud kallades Brage[4],
hvilken troddes giöra Hiältars namn eviga[5]
och äga til sin Maka Idun eller Odödligheten, som
mentes förwara de Himmelska Äplen, hvaraf sielfve
Gudarnes ålder kunde förnyas, och alla de, som deraf
åto, blifva unga på nytt[6]. Gudarnes wäktare
och betiänt kallades Heimdal[7], hvilken tillades så
skarp syn, at han såg likså wäl i mörkret som i liuset,
och så qvick hörsel, at han hörde gräset wäxa[8]:
[1] Tyr, som kallas Wige-Guden (Edd. P. 2. in nom. Div.)
eller Krigs-Guden, troddes liksom Thor wara Odens
Son och Baldurs Bror (Edd. P. 2. L. c.), så at jag ej
annat ser, än at desse både äro den samme, fast
Sturleson dem åtskildt.
[2] cfr. §. 6.
[3] Det är troligt, at denne Tyr är den samme som
Thurras, en Assyrisk Konung, Nini efterträdare, som alt
up til Norden lät wörda sig och utsträkte sin öfvermakt.
v. Svidas & Chron. Alexand. L. 2. c. 13. cfr. G. Voss.
L. 1. c. 16. de Idol. Verel. not. ad Herv. p. 8. &
Scheff. Ups. Ant. c. 6. Efter denne kallades
Babylonierne Martis Stierna Turras. v. Verel. not. ad Götr.
S. p. 38.
[4] Edd. Mythol. 24.
[5] När en Konungs Son i gamla Sverige lät begrafva
sin Fader, antog han altid arfvet och regeringen med
den Ceremonien, at han drack Fadrens och de döde
Hiältars skål, med löfte, at snarare öka, än minska sit
Rike: den skålen kallades Brage-bägaren; ty hon dracks
ej utan all möjelig wältalighet.
[6] Edd. ib.
[7] Edd. Mythol. 25.
[8] Rägnbågan kallad Bifrost troddes wara Gudarnes Bro
mellan himmel och jord, hvarpå ingen fick gå,
utan de: (Edd. Mythol. 11.) wid denna bbro höls
Heimdal för Gudarnes wäktare, at Jättarne ej skulle komma
och angripa himmelen (Edd. Myth. 25.); ty mot
dem mentes hon mäst wara giord. Heimdal
troddes wara född af Nio Jungfrur, som woro systrar,
och hade tänder af guld. Med et Manshufvud skulle
han en gång hafva blifvit ihiälslagen; men det lär ej
annat wara, än en oredig kunskap om Mercurius och
Argus. (cfr. Ovid. Metam. L. 1. fab. 13.) I
Himmelsborg mentes han eljest bo. (v. Sæmund. Edd.
Grimmismal.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0194.html
