- Project Runeberg -  Svea Rikes Historia Ifrån dess begynnelse till wåra tider / Första Delen, Som Innehåller Hela Hedniska Tiden /
165

(1747-1762) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

derwid ej allenast Jorden[1], all Fruktbarhets
Moder[2], som äger både Man och Qvinno-art, at afla
och föda[3] utan ock Månen[4], som troddes
wärka i Menniskliga Släktets förökning, så at ock
Fullmånan altid ansågs som lyckelig för bröllop[5]. Efter
denna blandning kommer det således på et ut, at
kalla denna Gudinna Frigga, Disa, Göija, Måne eller
Jord[6], hvilketdera man behagar, men i
synnerhet wördades hon som Giftermåls och Barnefödsels
Beskyddarinna[7]. Hos de gamle Wender begreps
tillika under hennes wördnad både Odens och Thors:
hon kallades hos dem Triglaf och afbildades med
tre hufvuden[8], warandes den samma som de
gamle Finnars och Permianers Jumala[9].

5. Sådan förändring hade nu de äldste Svenskes
trefaldiga Gudomlighet undergådt wid pass 150. åhr
efter Christi födelse; men de trenne sålunda
tilskapade Afgudar Thor, Oden och Frigga dyrkades ej
med dess mindre wördnad. Widskiepelsen förfäktas


[1] Verel. L. c. p. 52. O. Rudb. Atl. T. 2. c. 4.
Lund. Zam. c. 5. §. 19.
[2] Tacit. de Germ. c. 40. säger, at någre Nordiske
Germaner dyrkade Herthum eller Jorden, som ock på
Tyska heter Erdte, kallandes henne c. 44. Gudarnes
Moder
: han beskrifver dess heliga Lund och Gudstienst på
en öö, så at det ej annorstäds kan hafva warit, än i
Scandinavien.
[3] cfr. And. Båld. Diss. de Fat. Relig.
[4] And. Cels. Mem. i Kl. M:ts. bref om Calend.
Förb. d. 30. Jan. 1739.
[5] O. Rudb. Atl. T. 2. c. 6.
[6] Vesta, Terra, Juno, Venus, Bellona, Cybele,
Luna, Diana, Isis och Ceres hafva äfvenså blifvit
ihopblandade af Græker och Romare, så at de ofta alla
blifvit tagna för den samma. cfr. Apulej. II. Met. Plutarch.
de Is. & Osir. Diod. Sic. Bibl. E. p. 232. ap. Lund.
Zamolx. c. 5. §. 19. 20. Orsaken är, at Hedningarne af
naturens lius gerna sökt dyrka en alsmäktig
Gudomlighet, utan at bry sig mycket om namnen.
[7] Ar. Hwidfeldt. in prol. de Relig. Pag.
[8] Ar. Hwidfeldt. in prol. de Relig. Pag.
[9] cfr. antec. c. 5. §. 8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 14 04:00:06 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svearikehi/1/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free