Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i werlden merendels med större häftighet än Sanningen,
emedan hos i sig sielf ej äger så mycken öfvertygelse, och
man har sedt Martyrer i wantroen äfven som i
Himlaläran[1]: De förste Christne Konungar i Norden hafva
nog mäst förfara med hvad nit detta Folk förrättat sin
Gudstienst och begådt sina wissa åhrliga
Afguda-Högtider[2].
6. De stora Helgder woro tre om året, den
första i de kalla nätters början, då man således emottog
och fägnade wintren[3], som är Norden
märkeligaste åhrstid, eller rättare sagt, på längsta natten,
hvilken kallades Moder-natten[4], som en Moder åt
alla de andra[5]: Från denna längsta natt[6], som
ock kallades Höke-Natten[7], eller från det ena
winter-Solståndet til det andra räknade de gamle Svenske
sit åhr, liksom deras månader räknades från den ena
nytändning til den andra[8], och kallades denna stora
Högtid på winter-Solståndet Jul[9] och den
[1] Exempel her i Norden kunna ses i Odde Munks
Historia Ol. Tryggas. R. N. C. 32. 33. 38. 41. 50. 51.
52. &c.
[2] cfr. Verel. ad Herv. p. 182. de Ing. Stenk.
Er. Ol. Hist. Sv. L. 1. p. 54. 56. &c Sturl. de
Ol. Tryg. & Ol. Haralds. T. 1. &c. &c.
[3] Ol. Sag. 109. 117. ap. Verel ad Herv. p. 30. Sturl. T. 108.
[4] Af de månge lekar och kärleks-spel, som den natten
anstältes, hafva någre ment, at Moder-natten fådt namn,
efter så många flickor då blefvo mödrar (Scheff. Ups.
Ant. c. 10.). Sant är det, at Julen war en kärleks-tid
och månaden en Skämte-månad. (cfr. A. Båld diss. de Fat.
Relig.)
[5] Scaliger. de Emend. Temp. L. 2. cfr. Worm. Fast.
Dan. L. 1. c. 12.
[6] Den 11/22. Decembris eller en natt eller två senare.
[7] cfr. J. Wild not. ad S. Puffend. Hist. Sv. c. 1. p. 29.
[8] A. Cels. Mem. i Kl M:ts bref om Calendar. Förb.
d. 30. Jan. 1739. cfr. Worm. Fast. Dan. L. 1. c. 13.
[9] Vormius in Fast. Dan. L. 1. c. 7. och Is. Pontanus
draga ordet Jul af ιχλοσ, en wisa, som söngs på
Cereris helgd i Eleusis i Grækeland; men den helgden war
den samma som wårt Disa-blot, hvilket snart skal
omtalas. Somlige draga Jul af Johla, Jahla, Jula (genio
indulgere, confabulari, skämta, roa sig (Verel. ad
Herv. &c.); men det ordet kommer snarare af Jul, än
Jul af Jola (v. O. Rudb. Atl. in Jul &c.) Beda de Rat.
temp. c. 13. giör Jul til Oppositum mot Julii månad,
som i wist mål är rätt; men namnet är äldre; ty Jul
firades i Norden, förr Julii Cæsaris tid: likast är, at Jul
är kommit af Hvel, Giöl, Juel, Hiul, et hvälfvande
ting, (hvaraf Hiul, rota, ännu kallas), så at det är sant,
som Scaliger säger (de Emend. Temp. L. 2. p. 170.),
at Giuli är det samma som Tropicus, då Solen wänder om til
annan årstid. cfr. M. Cels. Comput. Eccl. p. 43.
Loccen. Rudb. Baz. &c. it. Gyrald. de Ann. & Mens.
Senec. Trag. in Herc. Act. 1. &c. Jule-teknet på wåre
gamle Runstafvar är äfven et Hiul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0212.html
